Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

torsdag 29 april 2010

Gripande ungdomsbok

När jag var ungefär tretton år läste jag en bok som jag aldrig glömmer. Faktum är att femton år senare hittade jag den på ett bibliotek när de sålde ut gamla böcker och köpte den direkt. Boken heter "Det gäller inte dig nu" och är skriven av Aase Foss. Den handlar om en ung tjej som får jobb på ett sjukhus. Där lär hon känna en av patienterna, en ung kille med cancer. De blir kära i varandra och hon ställs inför det svåraste man kan vara med om, att se en människa man älskar bli sjukare och sjukare. Hennes värderingar och syn på livet förändras totalt och hon inser att det ytliga i livet, detaljerna, inte spelar någon roll. De viktigaste sakerna i livet handlar om helt andra saker än hur man ser ut, materiella saker och att vara cool. Boken är riktigt sorglig, en riktig tonårslukarbok!

tisdag 27 april 2010

Janis Joplin


Laura Joplin berättar om sin syster på ett osentimentalt, men kärleksfullt sätt i "Love Janis". Man får också en inblick i familjers liv i den amerikanska södern i början av det förra seklet, mycket intressant. Jag trodde att vita amerikaner var lite pryda och stelbenta i sina åsikter under denna tidsperiod. Nu vet jag ju bara hur det var i familjen Joplins familj, men stelbenta och pryda kan man knappast anklaga Janis och Lauras föräldrar för att vara. Det första kapitlet handlade mest om familjens förfäder, i flera generationer tillbaka, och det blev lite rörigt för mig att hålla rätt på alla. Men det kan ju också bero på att en nära familjemedlem till mig samtidigt jobbade på att krama träd och suga på pinnar i parken så mina tankar var kanske inte helt fokuserade på Joplins familjeträd...

måndag 26 april 2010

I fredags hade vi fredagsmys på jobbet. Våldsamt trevligt och ett av de stora samtalsämnena blev min bok som jag just har läst. Jag har rekomenderat "Mogen för skrubben" till alla! Det blev en riktigt intressant diskussion om läraryrket, hur man ska leva livet och sådant...

Nu har det varit helg med sol och nya vårskor för H vilket innebär att jag inte har hunnit öppna en bok på flera dagar. Om man är ett år och har fått sina första vårskor så vill man bara gå och gå och gå...Stannar man så är det BARA för att man ser något intressant på marken som man måste smaka på (till pappas förskräckelse eftersom han är lite kräsmagad...) eller för att man hittar någon snäll gammal tant eller gubbe som man måste prata häst och räv med. Just nu är H inte ens sugen på att läsa böcker eftersom det är så svårt att läsa och gå samtidigt. Idag när vi kommit hem från lekplatsen och H somnat så började jag i alla fall på "Love Janis". Janis Joplins lillasyster Laura har skrivit en bok om sin kändissyster. Den verkar lovande bara jag får ro att sätta mig ner en stund. Skulle behöva tömma diskmaskinen också, pust...

lördag 24 april 2010

Jag var tvungen att läsa klart "Mogen för skrubben" imorse innan jag gjorde något annat. Det är den bästa bok jag läst på ett bra tag! Trots fasan i att vara instängd så var det det bästa som kunde hända Eva-Lena att sitta fast i kopieringsrummet och rannsaka sitt liv. Boken ställer allvarliga frågor som gör att man mitt i det igenkännande fnisset, hajar till och börjar fundera. Frågorna är allmängiltiga samtidigt som de går att applicera på lärarjobbet. Det är tvära kast mellan allvar och humor. Aurora, lärarkollegan och barndomsvännen, fungerar som en katalysator som tvingar Eva-Lena att omvärdera sitt liv. Hon är också den som vågar se den äkta människan bakom den perfekta ytan hos Eva-Lena.
Läs den!

torsdag 22 april 2010

Stackars Eva-Lena...Det är inte lätt att vara en högstadielärare som alltid vill göra det rätta och som förfasar sig varje gång någon annan tar den lätta vägen. Jag har nu läst ungefär halva "Mogen för skrubben" och bilden man fått av Eva-Lena är inte rolig. Hon unnar sig inte något roligt överhuvudtaget i sitt liv, är totalt humorlös och förstår det inte själv. Jag känner igen vissa lärare som jag stött på genom åren. Boken är tragisk samtidigt som man inte kan låta bli att fnissa lite över att beskrivningen av lärarkåren är så på pricken. Jag känner generat igen mina egna tankar dagen före en terminstart t ex, när man står där i det nyfixade klassrummet och nästan tycker att det är lite synd att det ska komma elever eftersom man vet att illusionen av ordning kommer att gå över efter en halvtimmes lektion (hoppas ingen läser det hehe...jag lovar att jag inte är sådan mer än just i den sekunden).

tisdag 20 april 2010

En lärares mardröm!

När jag botaniserade härom veckan på Akademibokhandelns pockethylla så ramlade jag över den perfekta boken för oss som tillbringar en hel del tid i lärarrum! Började läsa den idag på eftermiddagen och har kommit på mig själv med att fnissa generat, igenkännande, flera gånger... Om du är lärare, eller har erfarenhet av skolmiljöer så kommer du att känna igen dig. Boken heter "Mogen för skrubben" och är Solja Krapus debutroman. Den handlar om den beiga läraren Eva-Lena (med halvlång page) som bara ska kopiera ett sista arbetsblad på fredag eftermiddag och råkar bli inlåst i kopieringsrummet då dörren går i baklås. Hon blir kvar hela helgen,och är en aning bekymrad över att ingen saknar henne...? För att få tiden att gå använder hon kopieringspapperet till att skriva ned saker och det dyker upp både det ena och det andra, saker hon aldrig skulle skriva annars men nu tänker hon ju kasta det så fort hon kommer ut. Författaren måste ha spenderat en del tid i ett lärarrum för hon har fångat stämningen och personligheterna perfekt.

måndag 19 april 2010

Barn som förlorat föräldrar

Boken jag just nu bär med mig i handväskan heter "Du är hos mig ändå" och består av barns berättelser om hur det är att mista en förälder. Berättelserna är samlade av Suzanne Sjöqvist. Det är allt från en ettårig pojkes egna ord till tonåringars historier. Det skär i hjärtat att läsa, men nyttigt. När man jobbar med barn och ungdomar möter man de här personerna som varit med om hemska förluster i sitt liv. Jag har till och med insett att tre av ungdomarna är barn till personer som jag träffat i verkligheten. Deras historier har jag redan hört, men från det andra hållet, genom bekanta, skvaller och lokalmedia. När jag läser de olika berättelserna inser jag hur svårt det är att göra rätt när man möter människor som sörjer för olika människor har olika behov, men att en sak alltid är betydelsefull och det är att man visar att man bryr sig. Det räcker ofta med att man säger att man finns där om man behövs. Efter att ha läst denna bok måste jag pussa H en extra gång varje kväll och lova att göra allt i min makt för att vi inte ska försvinna ifrån honom, annars känner jag mig inte lugn.

söndag 18 april 2010

Doris Lessing

Hejsan på er!
Nu har jag läst färdigt "Gräset sjunger". Vilken fantastisk bok! Den måste ni läsa om ni inte redan har gjort det! Doris Lessing har verkligen en förmåga att beskriva en människas sönderfall, utan att bli sentimental eller pretantiös. Historien har flera bottnar. Det handlar om rasmotsättningar, men också den enskilda individens kamp mot ensamhet, utanförskap, misslyckanden och förväntningar. Dessutom får man en bild av hur tuff miljö det måste ha varit för de vita bönderna som skulle försöka överleva i det afrikanska klimatet.
Lessings personporträtt är lång ifrån smickrande. Varken de vita eller svarta i boken är egentligen lätta att tycka om samtidigt som man verkligen förstår hur de blivit sådana som de är. De flesta är offer för omständigheterna och har egentligen ingen möjlighet att vara på något annat sätt. Detta är ytterligare en bok som jag skulle använda i skolan om jag jobbade med äldre elever. Det finns många utgångspunkter att diskutera ifrån.
Jag insåg i helgen, när jag diskuterade med min svärmor, att jag faktiskt läst ytterligare en bok av Lessing för en massa år sedan, som heter "Det femte barnet". Den var också jättebra!

torsdag 15 april 2010

romantik och spänning

Parallellt med Doris Lessing har jag läst en lättsam roman av Jane Johnson som heter "Den tionde gåvan". Den börjar med att Julia blir dumpad av Michael som hon har haft ett förhållande med i sju år. Michael är gift med en av hennes vänner, Anna, vilket naturligtvis inte gör historien enklare. Julia är mycket intresserad av broderier och får en gammal bok av Michael i avskedspresent. Boken är från 1600-talet och innehåller inte bara broderimönster utan också dagboksanteckningar skrivna av den 17-åriga Cat, skrivna 1625. Cat lever i Cornwall men blir, tillsammans med alla andra i byn, bortrövad av pirater från Nordafrika och såld som slav i Marocko. Julia blir uppslukad av berättelsen och åker till Marocko för att följa i Cat`s fotspår. Där får hon uppleva både äventyr och kärlek.

onsdag 14 april 2010

Jag är mitt upp i "Gräset sjunger" av Doris Lessing och känner mig nästan lite upprörd över mänskligheten. På baksidan av boken står det att Marys fall blir att hon blir kär i en av de svarta arbetarna på gården. Hur ska det gå till? Hon ser inte de svarta som människor överhuvudtaget utan mer som själlösa monster. Hennes man Dick anser också att arbetarna är imbecilla djur, men han har ändå förstått att man måste behandla dem med en viss vänlighet och förståelse emellanåt för att de ska jobba bra. Mary anser att det är hennes plikt att behandla dem så strängt och hårt som möjligt, kosta vad det kosta vill. Det är skrämmande att läsa och inte blir det bättre när man vet att det utspelar sig för inte ens hundra år sedan...Och om man dessutom tänker på att det finns människor i världen idag som tänker i liknande banor, ja då blir man riktigt deprimerad. För varje sida jag läser går det mer och mer åt skogen för det fattiga, vita farmarparet.

måndag 12 april 2010

Gräset sjunger

Idag har det varit en strålande vårdag här och jag och H travade ut i naturen lagom till hans morgontupplur. Vi satt nere vid vattnet, H snarkade belåtet och jag tittade på vårystra änder och läste Doris Lessing. Huvudpersonen Mary är knappast en sympatisk person. Jag har svårt att tycka om henne samtidigt som jag tycker väldigt synd om henne. Samma sak gäller för hennes man Dick. De har helt enkelt hamnat på totalt fel ställe i livet och de misslyckas med att anpassa sig till de förutsättningar som råder runt omkring dem. Jag måste påminna mig om att de inte kan rå för den bild de har av svarta (osjäliga djur i princip). Jag förstår varför Doris Lessing fått Nobelpriset. Hon skriver fängslande och om svåra ämnen med stor insikt. Det är med förväntan jag kryper ner i sängen ikväll och läser den tragiska historien om farmaren och hans fru i Rhodesia.

lördag 10 april 2010

Kerstin Thorvall


Jag har just läst på nätet att Kerstin Thorvall har dött! Hon var en person som inte lämnade någon oberörd. Min mormor tyckte INTE om henne (de hade bott grannar i Sollefteå för länge sedan). Thorvalls åsikter var oftast kontroversiella och vad man än tycker om det så anser jag nog att vi behöver sådan personer i världen, sådana som ruskar om oss och får oss att tänka. Kerstin Thorvall lämnade ut sig själv, och sin familj, på gott och ont, vilket var anledningen till min mormors antipati. Jag kan inte påstå att jag förstod mig på hennes åsikter och hon kändes som en bitter kvinna. särskilt på äldre dagar, men hon förskönade ingenting. Så, en stark personlighet har försvunnit från världen...


Hemma igen!

H och jag är en aning bakis idag efter att ha suttit på buss och tåg hela dagen igår. H somnade inte förrän halv elva, när vi varit hemma en stund och han kollat att alla hans grejer fanns kvar. Han var som en solstråle hela vägen, men som sagt var, ganska trött idag. Jag har lyckats läsa klart "Kärlekens språk" under påsklovet. Den var riktigt bra. I hundra kapitel har man fått följa Joannas tankar och upplevelser genom filosofiska betraktelser.



När vi skulle åka buss från Vilhelmina till Strömsund under påsken så rymdes inte jag utan fick åka taxi en del av vägen medan de övriga två i familjen satt på bussen och då började jag läsa "Gräset sjunger" av Doris Lessing. En fantastisk bok! Jag klappade den flera gånger igår på tåget men hann aldrig läsa i den. Jag förstår varför hon fått så mycket beröm för den. Det är hennes debutbok och gavs ut 1956. Boken utspelar sig i Rhodesia och handlar om Mary, en vit kvinna som lever ett fattigt och eländigt liv med sin man som är farmare. Hon blir kär i en svart arbetare och det får katastrofala följder. Har ni inte läst den så gör det!

tisdag 6 april 2010


Japp, då var påskhelgen över. Vi är på Norrlandsturnè och det har blivit en hel del tåg- och bussåkande. Naturligtvis släpar vi med oss lite böcker och den självklara favoriten just nu är "Petter och hans fyra getter" av Einar Norelius som H fick i ettårspresent förra veckan. Han förstår naturligtvis inte intrigen, men det är jättefina bilder och han gillar rimmen. Efter att ha läst den minst tjugo gånger på tåget hade vi vuxna fått nog men inte H... När vi var inne på den tredje rundan stack det fram en liten pojke från sätet bakom som också ville höra. Hans mamma sa att det var hans favoritbok också, så det blev riktigt lyckat. När jag var liten kunde jag hela "Petter och hans fyra getter" utantill och jag förstår varför. Det är fantastiska rim och bilder för att inte tala om att det är en spännande saga!

torsdag 1 april 2010

Påskdeckare

  • Tio små negerpojkar (Agatha Christie) Man kanske tycker att Agatha Christie är dammig, men jag tycker att hon fortfarande håller!
  • Iskällaren (Minette Walters) Ett lik hittas i en iskällare, men går inte att identifiera. Fördomar och byskvaller försvårar utredningen av mordet och polismännen Walsh och McLoughlin får kämpa för att lösa fallet.
  • Kvinna i grönt (Arnaldur Indridasson) Den första deckaren av Indridasson som jag läste och jag tycker nog faktiskt att det är den bästa av honom.
  • Maisie Dobbs (Jaqueline Winspear) Maisie Dobbs tilltalar mig av flera anledningar. Dels att hon är en kvinnlig deckare under andra världskrigets England, dels att det finns flera bottnar i historien.
  • Giraffens tårar (Alexander McCall Smith) Ytterligare en deckare som tar en till en annan miljö än den klassiska för genren. En kvinnlig deckare i Sydafrika har en helt annan infallsvinkel än Beck (bara som ett exempel).
  • Den mörka ängeln (Marie Ljungstedt). Festfixaren Viktor Algård mördas under invigningen av den nya kongresshallen i Visby. En isande historia med en spännande upplösning...
  • Mordbyn (Andrea Maria Schenkel) En fruktansvärd historia med verklighetsbakgrund som utspelar sig i Tyskland 1955. Jag var mycket nära att drömma mardrömmar när jag hade läst den...
  • Fyrvaktaren (Camilla Läckberg) Camilla Läckbergs deckare är spännande på ett förutsägbart sätt. Ibland är det skönt att läsa böcker där man känner sig familjär med stilen.
  • Gentlemän och spelare (Joanne Harris) Jag fastnade totalt i den här boken och gick runt på jobbet och funderade om dagarna på hur det skulle sluta. När jag väl fått klarhet i vad som hänt blev jag totalt överraskad och det tog mig flera dagar att smälta slutet, bättre kan en deckare inte bli!
  • Natten till den fjärde november (Karin Fossum).Magnhilds och Jons sjuttonåriga dotter försvinner spårlöst. Var är hon? Vad har hänt? Är hon död? Frågorna hopar sig och Jonnas föräldrar tvingas att rannsaka sig själva.

Påskdeckare

Äntligen är det påsklov! Jag har sett fem påskkärringar och en påskgubbe på vägen hem från jobbet, men ingen har dykt upp vid vår dörr. Det kan ju förstås bero på att tanterna i vår trapp har slutat med sådana nöjen...
Enligt traditionen ska det ju vara deckare till påsk så här får ni en lista med sådana i påskägget.
Glad Påsk på er allihopa!