Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

lördag 28 februari 2015

Beckomberga

Idag har det varit stora städdagen. Fruktansvärt tråkigt medan man håller på men sjukt skönt när det är gjort. Kaninen har en fobi mot sopar, dammsugare och moppar, men har idag valt att bearbeta sin rädsla. Det innebär att han varit i vägen exakt hela tiden, förutom den lilla stunden när jag låg på alla fyra och försökte komma åt innersta hörnen under sängen, då hoppade han upp på min rygg och inspekterade arbetet över min axel. Inte helt lätt att slutföra sitt jobb i sådana lägen.

Donna Tartt och den "Den hemliga historien" har just nu fått ta en paus eftersom jag fick Sara Stridsbergs "Beckomberga- ode till min familj" från biblioteket. Det är en svidande sorglig, men samtidigt vacker historia om Jackie som har sin pappa Jimmie på Beckomberga och mer eller mindre växer upp där. Hon rör sig mellan de sorgliga människorna, blir vänner med dem men är samtidigt ensam. Hennes pappa är hela tiden på väg att ta sitt liv, men lever ändå kvar.  Beskrivningen av Olof, mannen som levt nästan hela sitt liv på sjukhus, är nog bland det sorgligaste jag läst. Det blir så grymt när Sara Stridsberg skriver att han aldrig varit älskad och aldrig fått vara naken med någon.

fredag 27 februari 2015

Fredagens jerka



Den mest uppenbara frågan borde väl egentligen handla om bokrean, men i stället väljer jag att fråga dig om du har läst en bokserie som du slutade tycka om under resans gång och varför? Om du inte läser serier kan du väl i stället berätta om vilken bok som har haft det perfekta slutet (utan att lämna ut för många detaljer förstås). Naturligtvis finns det ingenting som stoppar dig från att besvara båda frågorna om du vill.

Ja, så lyder veckans jerkafråga. Svår fråga. Jag tycker att vissa serier blir för långdragna. Twilightserien av Stephenie Meyer har jag till exempel inte lyckats slutföra. Läste två böcker och sedan orkade jag inte mer. Hela serien står i bokhyllan så någon gång ska jag ta tag i den igen, mest för att det är emot alla mina principer att inte avsluta. Jag är bara så less på Isabella Swan som är en av de blekare och tråkigare romankaraktärerna jag vet.
Det perfekta slutet i en bok får mig osökt att tänka på två böcker... "Jellicoe Road"  och "Francesca" av Melina Marchetta, två böcker som hugger tag i en, gör ont och sedan slutar på ett sätt att man får glädjefjärilar i hjärtat och får en att tänka att världen är rätt vacker ändå.

lördag 21 februari 2015

Film på morgonkvisten

Lördag förmiddag och vi laddar för simskolan. H har lånat Findus och Pettssonspel på biblioteket och sitter nu och ordnar födelsedagskalas för katten.
Vi lånade också Krakel Spektakel-filmen. H ville verkligen inte se den, alldeles för töntigt hade han bestämt. Han vill bara se Pokémon...Men hur han än kämpade emot så kunde han inte annat än tycka att den var superbra! Alla sångerna kunde vi sjunga med i, det var finurlig historia och roliga ramsor och ordvändningar. Så, har ni barn i lagom ålder så se den med dem om ni har chansen!


torsdag 19 februari 2015

Donna Tartt

Nu kan det vara så att min syster tycker att jag är mer knasig än vanligt. Vid ett flertal tillfällen har hon sagt att
-visst har du läst Donna Tartts "Den hemliga historien" ?
Och varje gång har jag bombsäkert konstaterat att det är klart jag har och den var jättebra. Men så råkade jag se den på en hylla på biblioteket och plötsligt fick jag en liten känsla av att jag nog kanske blandat ihop den med någon annan bok. Hm, så nu har jag lånat den och börjat läsa och nej, jag har inte läst den. Men den är bra, det måste jag säga. Nu undrar jag bara vad det är för bok jag förväxlar den med?

onsdag 18 februari 2015

Så har halva lovet gått.Hittills har jag varit duktig och gjort nyttiga saker. Men i morgon kanske det är dags att ligga i soffan och peta tåludd... Fast jag har ju fortfarande min fruktansvärt komplicerade katalogisering att tänka på. Det är svårt att koppla bort den.
Jag har ett stickprojekt på gång, yllesockar. Nu har det projektet kantrat totalt efter ett litet kladdigt missöde. Råkade glömma en burk fryst äppelmos i stickpåsen (ja, fråga mig inte hur burken råkade hamna där, vet inte riktigt vad jag ska skylla på...) och dagen efter var min stickning sig inte helt lik, kan man säga. Under ett par dygn låtsades jag som att den inte existerade. Men satte mig sedan en kväll i soffan för att se vad jag kunde göra åt eländet. Plötsligt kände jag hur det blev väldigt varmt mot min höft och det började rycka lite i garnet. Jaha, där satt en lyrisk kanin och snuttade på äppelmosgarnet som om det gällde livet. Så nu är de två nystanen kladdiga av mos OCH kaninsnutt, tja ska man skratta eller gråta? Det känns väldigt lockande att bara råka tappa bort alltihop och sticka en basker i stället.

tisdag 17 februari 2015

I min hjärna snurrar bara en enda sak, katalogiseringsregler! Puh, förvirringen är total efter en dags studier. Vi har egentligen sportlov här, men jag har pluggat idag och H har varit på dagis. Resten av veckan är vi i alla fall lediga. Fast jag måste nog roa mig med Kungliga Bibliotekets verktygslåda, det magiska ställe där jag ska få svar på alla mina katalogiseringsfrågor, halleluja!
Snart ska vi gå på bokrea. Förväntningarna är inte så stora nu för tiden, men en liten sväng kan man ta.. Några små godbitar har jag sett.
Jag har läst fjärde och sista delen i Lene Kaaberböls serie om skämmerskans dotter; "Skämmarkriget".Lene Kaaberböl är en fantastisk barnboksförfattare. Vi det här laget har jag läst ganska mycket av henne och allt är lika läsvärt. I den här sista delen närmar sig slutstriden. Dina, den modiga flickan med speciella krafter har förlorat sin skämmarblick, men efter att ha träffat sin pappa, svartkonstnären (se del 4 "Ormens gåva") så har hon insett att hon har andra krafter också. Furstesonen Nico, som bor hos familjen har en hemlig plan om hur han ska rädda världen från sin onde halvbror Drakan. Dina, hennes bror Davin och fostersystern Rosa tänker dock inte låta honom sköta uppdraget själv vilket leder dem allihopa till ett svårt och farligt äventyr. En sak jag verkligen uppskattade med serien är att den innehåller så många filosofiska funderingar. Ingen är enbart ond eller god, ingenting svart eller vitt. I svåra situationer gör även den klokaste hjälten dumma val och den modigaste blir rädd.

måndag 9 februari 2015

Det har varit en fantastisk helg med firande av syster, Leos lekland, skridskoåkning och pulkaåkning. Mest lustigt är att jag fick jättemycket energi av allt kul och efter en vinter då jag egentligen bara orkat ligga på soffan så känner jag mig nu oroväckande energisk...
Idag pluggar jag, med en kelsjuk kanin vid fötterna. Han vill gärna ligga på skrivbordet när jag läser och bli kliad mellan öronen, men det ställer till vissa problem eftersom han envisas med att ligga exakt där jag ska läsa.


Just nu läser jag "De sju systrarnas hus" av Elle Eggels. I det lilla nederländska samhället bor på 40- och 50-talet sju systrar och den äldsta systerns dotter Emma tillsammans. De driver ett bageri som de tagit över efter att mamman dött och pappan försvunnit. Emma växer upp med sina mystiska, egensinniga mostrar som hon berättar om. Jag har inte hunnit så långt men har just fått vara med om hur Emmas pappa plötsligt dyker upp för första gången i hennes trettonåriga liv. Det är bara det att han har blivit ihjälsparkad av en häst och fraktas till systrarnas hus för att ingen vet vad de ska göra av honom. Boken känns i alla fall läsvärd och intressant så långt.

fredag 6 februari 2015

Dagis är stängt idag och vi har bjudit in en gäst, på lek och övernattning. Barnen är uppspelta, busar och galopperar omkring. Kaninen har tagit skydd bakom datorskrivaren. Igår kom jag upp i barnrummet och såg en syn som fick mig att fnissa i en kvart. H hade virat in Speedy i sitt täcke, höll honom i famnen, på rygg och kliade honom mellan öronen. Och Speedy, som egentligen inte gillar att sitta fast och absolut inte på rygg, blundade och var som i trans. Sedan vi skaffade kanin har jag lärt mig att glada, nöjda och gosiga kaniner knorrar och från det där lilla kaninpaketet där bara ett par långa öron och en liten svart nos stack upp så knorrade det våldsamt. Av någon underlig anledning var det där det mysigaste av mysigt.
Glad fredag på er!

onsdag 4 februari 2015

Nu är det vinter på riktigt. Vi pulsar ut till brevlådan varje morgon, pulsar till dagis och bussen. Grannarna är ute flera gånger varje dag och skottar sina små infarter. Det gör då inte vi. Ungefär varannan dag får räcka, någonstans får man ju dra gränsen. Två kvällar har vi stått med tändare och fått tina upp brevlådan för att överhuvudtaget komma åt någon post. Vårblommorna och de ljusa kvällarna i trädgården känns långt borta.
Men! Det är trots allt februari, snart sportlov och sedan brukar våren komma rätt snabbt ändå.
Just nu läser jag en bok som jag inte kan bestämma för vad jag tycker om. Den heter "Viskningarnas borg" av Carole Martinez. Det är en väldigt poetiskt skriven historia om den unga flickan Esclarmonde som år 1187 ska giftas bort, mot sin vilja. I kyrkan säger hon plötsligt NEJ och skär av sig ett öra i protest. Hon vill viga sitt liv åt gud och kräver att bli inmurad i en liten cell där hon ska be och leva i ensamhet resten av sitt liv. Esclarmonde får som hon vill, det är bara det att hon är med barn, fast det vet inte ens hon själv.
Boken är vackert skriven, berättelsen grym och spännande, men ändå fastnar jag inte.Kanske är jag inte på rätt humör, kanske blir det en krock med så mycket poesi och grymhet i samma andetag. Vad det än är så tar jag mig igenom boken och kommer på mig själv med att fundera på vad jag ska läsa sedan...