Efter två rekordvarma dagar så regnar det idag. Två dagar i sträck har vi tillbringat ute på sjön på pappas brygga. Vi har badat, ätit och suttit och läst mitt ute på sjön. Vissa i familjen har försökt harpunera gäddor i vassen med en båtshake. Vi vara alla rätt lättade att det inte blev någon fångst. Kaninen har mest legat och pustat i värmen och inte förrän vid nio, halv tio på kvällen har han velat gå på promenad. Men då har han å andra sidan varit oförskämt pigg och vi har fått ta honom under armen och burit hem honom till sist. I morse ville han inte gå ut för att det regnade. Aldrig är det riktigt bra.

Jag har läst otroligt mycket i sommar. Halva semestern är kvar och det känns som att jag haft semester för evigt. T blir väldigt provocerad när jag säger det för övrigt. Trots att han varit ledig längre än jag så har han tydligen inte samma känsla.
I slutet av förra veckan besökte jag biblioteket. Det är så kul för de har lite andra böcker än det som finns hos oss så det går alltid att hitta oväntade pärlor.

"En syster i mitt hus" av Linda Olsson utspelar sig i Spanien. Maria bor ensam i sitt hyrda hus. Där lever hon lite i skymundan, gömmer sig på sätt och vis för världen. Så kommer hennes lillasyster Emma på besök. Emmas närvaro gör att Maria måste tag i sina känslor och minnen vilket blir väldigt jobbigt, men kanske nödvändigt. Det finns mycket i systrarnas förflutna som behöver komma ut i ljuset, hur plågsamt det än är.

"Brevet till Alice" av Malin Letser var en oväntad och mycket rolig upplevelse. Jag har helt missat boken förut. Alice bor på ett äldreboende. Hon är bitter, arg och uppgiven. För länge sedan valde hon bort det liv hon egentligen velat ha. Nu har det kommit ett brev från en person i det förflutna som betydde väldigt mycket för henne en gång. Men Alice tänker verkligen inte öppna brevet! Allt är för sent ändå tänker hon. Men så dyker Nahid upp. Nahid har slagit till en lärare och blivit dömd till sex veckors samhällstjänst på äldreboendet. Hon är sig själv, säger vad hon tycker och krusar inte för någon. Alice och hon blir på ett otippat sätt någon slags vänner. När Nahid får nys om brevet så bestämmer hon sig direkt för att hjälpa till, mot Alice vilja. Boken är en enda blandning mellan sorglig, tänkvärd  och hysteriskt rolig. Vid ett flertal tillfällen vågade jag nästan inte läsa vidare för jag tänkte att det här kan aldrig gå bra! Både Alice och Nahid driver en till vansinne under läsningens gång samtidigt som det är helt omöjligt att inte tycka väldigt mycket om dem.

En annan pärla som jag helt missat i bokflödet var "Agathe" av Anne Cathrine Bomann.  Vi befinner oss i Paris på fyrtiotalet. Bokens jag är en 72-årig psykiater som räknar antal patientsamtal innan han ska gå i pension , stretar hem på kvällarna bara för att sätta sig i fåtöljen och tycka synd om sig själv. Han blir väldigt arg när hans sekreterare självsvåldigt bokar in en helt ny patient, han som bara vill bli av med de gamla. Men Agathe, som patienten heter väcker något i honom och han börjar se fram emot hennes besök. Hon får honom ur balans och efter ett tag väcks frågan vem som egentligen behöver hjälp? Mycket läsvärd!

             

Sommar!

Semesterkänslan är total. Jag har läst flera böcker, sytt, stickat, badat, tältat och hängt med familjen. Efter en ganska sval och regnig inledning så är det nu jättevarmt och strålande sol samt varmt i sjön. Regnet har tyvärr gjort att det är extremt många flygfän i farten. Härom dagen konstaterade jag att det var mygg, bromsar OCH knott samtidigt. Aningens plågsamt kan man säga.
Hittills har vi umgåtts med kusinerna men imorgon drar de iväg med Inlandsbanan på tågsemester så då blir vi själva här hos mina föräldrar. Vissa i min familj deppar våldsamt över det så vi får väl se vad som händer.



"Historieläraren" av Matt Haig var en spännande läsupplevelse. Tom Hazard ser ut som vilken 40-åring som helst. Men han har en hemlighet. Egentligen är han 400 år gammal. Han åldras väldigt sakta. Vart åttonde år börjar han om på ett nytt ställe för att ingen ska märka att han inte förändras. Vi får följa honom genom århundradena och i hans nuvarande liv i London där han tagit jobb som historielärare. Den viktigaste regeln för honom är att inte älska eller släppa in människor för nära inpå sig eftersom det gör så ont att förlora dem.

    
Inför sommaren hade jag våldsamma förväntningar på serien av Lucinda Riley om de sex adopterade systrarna, döpta efter stjärnkonstellationen De sju systrarna. Jag har läst den första som heter just "De sju systrarna" och jag är inte besviken. Det är en äkta bladvändare. I den första boken får vi följa den äldsta i skaran; Maya, i hennes sökande efter sin historia efter adoptivpappan Pa Salts död. Jag ska inte avslöja mer än att Läs! Just nu är jag djupt inne i den andra delen "Stormsystern" som handlar om Ally, som lever sitt liv på haven eftersom hon älskar att segla och deltar i tävlingar. Än så länge är hon ute på havet men jag förstår ju att det snart kommer att hända något som får henne att ändra kurs.

Semester!

Så är då äntligen semestern här!
Igår körde jag hela vägen från Uppsala till Jämtland. I öronen hade jag först del 3 och sedan del 4 av "Sagan om Isfolket" av Margit Sandemo. Det var en lagom avancerad bok att lyssna på. Tre bilar såg jag i diket längs vägen. En verkade ha brunnit, två brandbilar och en kvarts krypkörning blev resultatet. Tack och lov såg jag inga skadade människor så jag hoppas allt gått bra. De andra två bilarna verkade mest ha halkat ner i diket. Kanske trötta chaufförer som somnat?
Jag har fortfarande ingen semesterkänsla. Den kommer nog först om några dagar när man hunnit varva ner. Idag ska jag och pappa åka och hämta min syster med familj som kommer med tåget.

"Pärlfiskaren" av Karin Alfredsson är en av de bättre barnböckerna jag har läst på länge! Miranda är den bästa pärlfiskaren, hon som hittar de vackraste och mest värdefulla pärlorna. Hon brukade fiska pärlor med sin pappa men han försvann då han började leta efter den mest värdefulla pärlan, ögonstenen. Den som börjar leta efter den drabbas av en förbannelse och lämnar allt. Ingenting blir längre värt något, pärlan är det enda som räknas. Folk har sökt ögonstenen i tre tusen år och ingen vet egentligen om den finns eller om den bara är en legend. Miranda vill också hitta den. Hon tvingas att ta med sig Syrsa, en föräldralös flicka som också är bra på att hitta pärlor. Enda anledningen till att hon trots sin motvilja tar med sig Syrsa är för att legenden säger att den som har med sig ett barn klarar sig undan förbannelsen. Förutom att det är en oerhört spännande och välskriven berättelse så har den en filosofisk ton. Vad är längtan egentligen? Kan man leva utan längtan? Och vad är viktigt i livet?
Riktigt bra bok!

 

Lördagskvällen blev spännande. Vår grannflicka, som har tre kaniner, kom och berättade att två av dem hade rymt. Efersom Speedy av en händelse satt ute på sin sten och filosoferade så tog vi med honom till parken för att se om han kunde locka fram rymmarna. Men efter en stund visade det sig att en kanin gått hem till buren av sig själv och den andra satt under familjens altan. Vi gick dit till Speedys stora lycka! Fast han var väldigt ointresserad av kaninen under altanen. Han ville bara prata med de två tjusiga kaninflickorna i buren.  Vi blev kvar länge medan den spännande jakten pågick. Två entusiastiska flickor rusade mot kaninen varje gång den visade ett morrhår, vilken kanske försvårade fångsten en aning. Slutligen kröp den ut, råkade göra ett jättehopp och landade till sin, och Speedys, stora förvåning, på Speedy och blev fångad med håv. Det var en ren slump att det var Morris som fångades och inte Speedy. Så när alla kaniner var tillbaka i sitt hem tog vi vår egen kanin under armen och gick. Sedan kunde inte Speedy koppla av under resten av kvällen. Han struttade omkring här hemma fram och tillbaka hela tiden. Idag är han lite trött...

"Polarnatt" är den andra delen, skriven av Frida Skybäck, som handlar om systrarna Stiernfors i Skåne på 1800-talet. Den första delen "Norrsken" handlade om den äldsta systern Cecilia som blir gravid med den fattige Ludvig, föder en son som hennes föräldrar sedan låtsas är deras. Cecilia tvingas gifta sig med den elake och känslokalle Jacque Rousseau.
I den andra delen får vi följa systern Elisabeth. Modern Märta är mycket bestämd i att även hon ska gifta sig rikt och adligt och har precis som gentemot sin äldsta dotter ingen som helst förståelse för sina döttrars önskemål.
Jag gillar att flickorna inte bara ger upp. Trots de vedermödor de får vara med om så lyckas de hitta vägar ut, de mognar och tar ansvar för sina liv. Miljöerna fångar en och känns riktiga. Det är spännande, sorgligt och lite romantiskt. Ibland tar händelseutvecklingen otippade vägar vilket förhöjer läsupplevelsen.


Mia är singel, 30 år och jobbar i den lilla ICA-butiken i den västerbottniska byn. Hon är så fruktansvärt less på sitt liv men klarar inte av att uppfylla sin dröm, att flytta till Stockholm och bli mäklare. När grannen Elof, byns bäruppköpare, kommer med ett förslag till Mia och hennes mamma så nappar båda direkt. Mamman är ganska trött på sitt hemsamaritjobb också. Elof har räknat ut att de tre ska öppna ett flyktingboende och att flyktingarna ska hjälpa honom att plocka bär. Mia, hennes mamma och Elof har inte riktigt samma syn på den kommande verksamheten, men lyckas ganska bra ändå. Om det bara inte vore för Mias tidigare chef, den snåle och missunsamme Ruben, så skulle allt vara frid och fröjd. Även denna bok överraskade lite emellanåt vilket gjorde den klart läsvärd. Jag lyssnade på den med Fredde Granberg som uppläsare vilket kanske inte var optimalt, men ändå en bra läsupplevelse.
  

Jag har plockat fram resväskan nu inför sommarens turné. Vissa i min familj tycker att jag lägger ner orimligt mycket tid varje sommar på att packa bryggböckerna. Men att planera sommarens läsning är nästan som att tjuvstarta semestern. Fast den bok jag ser mest fram emot att läsa är redan på plats. Jag har fått löfte om att få låna "De sju systrarna" av  Lucinda Riley av en faster. Det är nog den bok som genererat flest lyckoutrop på biblioteket under våren. Alla som läst den har varit översvallande nöjda.

Den senaste tiden har jag läst många lättsamma böcker. Min utarbetade kropp och själ vill ha godis; feelgood och choklad!

Jag kan mycket varmt rekommendera "Brevvännerna" av Eli Åhman Owetz. Den utspelar sig i Roslagen och det bästa med den är att bokbussen har en framträdande roll. Jag menar, det kan bara inte bli fel! Malin är 49 år, gift med Lars; traktens snyggaste 50-åring. Men vad hjälper det när han bara bryr sig om sin skog och gård. Malin vill känna sig älskad. Hon vill ha sex! För att avreagera sig skriver hon ett brev till sig själv som hon sedan tänker slänga. Men, så kommer Lars och i hastigheten stoppar hon in brevet i en lånebok som hon sedan lämnar tillbaka på bokbussen. När hon väl kommer på vad hon gjort så är det försent. Boken har redan lånats ut igen. Och den som hittat brevet är Erik, en nyskild och nyinflyttad medelålders man från Stockholm. Han läser och bestämmer sig för att svara...