Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

måndag 16 april 2018

Nu är jag snart redo att skicka in min uppsats igen, fast mitt självförtroende är inte riktigt på topp efter opponeringen i Borås. Jag har ingen blick för om det ska räcka eller inte, men tänker skicka in uppsatsen ändå och se vad som händer.
Helgen har varit härlig med solsken på lördagen vilket inspirerade oss att vårstäda altanen (inte populärt hos vissa pälsörade familjemedlemmar). Sedan premiärgrillade vi. Med tanke på pusterna av tändvätska som vi kände med jämna mellanrum under eftermiddagen så anar jag att vi inte var de enda. Det var vädigt mysigt och väldigt gott.

Uppsala län har en satsning under 2018 som heter Länet läser. Enköping är förstås med i det här också och nu har vi bibliotekarier fått chansen att vara med i en liten minibokcirkel där vi ska träffas vid ett tillfälle och diskutera boken. Årets bok är "Kallocain" av Karin Boye, så nu har jag börjat läsa den. Det passade så bra eftersom det är en sådan där bok som jag tänkt läsa i många år, men aldrig kommit till skott.

Jag har läst "För alltid i mitt hjärta" av Rose Marie Bouw. Den handlar om Kristina som är fyrtio år och känner att livet är slut. Hennes mamma lider av Alzheimer och bor på ett hem. Kristina är djup deprimerad, utmattad och bitter. Hon är trött på sin sambo och tycker att hela världen är fylld av hyckleri.
På Solgläntan, där mamman bor, lär hon känna Vivianne, en oerhört irriterande kvinna som klär sig i färgglada kläder, är religiös och försöker se livet från den ljusa sidan. Trots allt blir de vänner och Kristina känner att hon kanske kan slappna av och öppna upp sig lite. Men, som vanligt, både i böcker och i livet, så blir det inte som man tänker sig. En ganska bra bok, om än inte fantastisk.

Min andra bok handlar om filosofi. "Mumin och tillvarons gåta" av Jukka Laajarinne, handlar om Tove Janssons böcker ur ett filosofiskt perspektiv. Författaren hittar kopplingar mellan de olika Muminfigurerna och filosofiska tankar från till exempel Sartre, Kierkegard och Heidegger.

söndag 8 april 2018

Det har varit en lugn och skön helg. Jag fick lite ny energi i fredags när jag besökt en sådan där riktig vän som man kan prata om allt med. Så igår åkte jag ett par timmar till biblioteket och försökte få lite ordning på analysmetoder och hur man tolkar intervjusvar. Inte vet jag om jag kom så långt på vägen, men jag är i alla fall igång. När jag var ensam hemma förra veckan sträcksåg jag "Miniatyrmakaren" på svt-play. Jag läste boken med stor behållning, även om jag hade haft lite för höga förväntningar innan. Tv-serien var bra tyckte jag. Den fångade stämningen från boken.
Idag har vi sopat garageuppfarten, krattat lite löv, öven om det var aningens för blött, städat kaninburen och slängt bland annat julgranen på återvinningen. Vi drabbades alla av lite vårkänslor och glädje av vårsolen.

Bildresultat för harriet löwenhjelm bok käck
Min kollega i Enköping, Mattias Käck har just kommit ut med en mycket trevlig bok om Harriet Löwenhjelm. Eftersom det var han som skrivit den var jag ju förstås tvungen att läsa den och jag blev inte besviken. Det är ingen egentlig biografi utan kallas på bokbaksidan för en "collagebok". Den består av brev till och från Harriet Löwenhjelm, dikter, foton och bilder hon själv har målat, med korta kommentarer från författaren och heter "Harriet Löwenhjelms värld".

                                                         Bildresultat för svärmödrar utan gränser
Jag har också snabbt svept igenom del två om hårfrisörskan på Salong D'Amour av Anna Jansson, nämligen "Svärmödrar utan gränser". Lättsamt, lite skruvat och inte så  mycket att prata om i övrigt.

fredag 6 april 2018

Om kärlek


"Världens viktigaste kyss" av David Levithan börjar med Harry och Craig som har bestämt sig för att slå världsrekord. De ska kyssas i 32 timmar. Tidigare var de ett par men är nu vänner. Världsrekordet handlar om att visa att homosexualitet är okej, om att bli accepterad. Under de 32 timmarna får vi också lära känna Ryan och Avery som just träffats och fortfarande lär känna varandra, Peter och Neil som varit ihop ett tag och den olycklige Cooper som tycker att livet är meningslöst och dessutom blir påkommen med att sexchatta med olika män av sin pappa. Det är en bok om all den smärta och skuld som tidigare generationer av homosexuella känt, om att se en hel generation killar gå under i AIDS-epidemin, men samtidigt en bok om hopp och kärlek, vänskap och om att få en ny chans, ja, helt enkelt en mycket viktig bok!

 En annan mycket bra bok, men på ett helt annat sätt, är "Vi måste sluta ses på det här sättet" av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck. Jens är 24 år, nyseparerad och olycklig. Hanna går sista året på gymnasiet och drömmer om när hon och bästisen ska åka till Paris efter studenten. Jens och Hanna möts på krogen och ser direkt något speciellt hos varandra. De är dock på olika ställen i livet och det blir inte mycket mer än en one-night-stand. Men, de möts igen, på ett oväntat sätt... Boken var lättsam med alla de där känslorna när man är nykär, ska lära känna varandra och försöka lista ut vad den andre tänker och känner.

onsdag 4 april 2018

Påsk!

 Det har varit en ljuvlig påskhelg! Strålande sol, påskgodis, pimpelfiske (fast inte direkt någon fisk) och en massa mys. Fem böcker har det blivit, vilket kanske delvis förklarar varför det inte blev så mycket fisk. Jag lämnade min familj i Jämtland några dagar till. Själv åkte jag hem igår och har jobbat idag.
I eftermiddags fick Speedy komma hem också. Stor lycka! Han galopperar omkring med fluffiga och glada öron och vet inte riktigt vad han ska hitta på. Emellanåt slänger han sig raklång på vardagsrumsmattan och myser.
Bildresultat för bluebird bok
"Bluebird" är en debut av Erika Bernalt. Det är en mycket speciell bok och inte helt enkel att beskriva. Bluebird bor på en ö där livet är som en enda lång orgie. Invånarna gör det som faller dem in, jobbar med det de är intresserade av, festar och dricker vin. De har också ohämmat sex med varandra, särskilt under våren som är parningssäsong. Men Bluebird passar inte in. Hon känner sig äcklad och fångad av livet på ön och vill bara en sak, flytta in till staden och räkna. En dag slår hon slag i saken och rymmer. Först verkar livet i staden fantastiskt. Hon hittar en liten lägenhet, får ett jobb där hon får räkna hela dagarna. I staden har folk kläder på sig, äter konstgjord mat och lever för sig själva. Men Bluebird, som är ovan med stadslivet och är van med ett helt annat liv på ön, blir snart utnyttjad och tappar bort sig själv. Jag har funderat mycket på vad författaren egentligen vill säga med den här historien. De två världarna där Bluebird rör sig är extrema på helt motsatta sätt. Hon känner sig helt ensam vilket hon egentligen kanske inte är hemma på ön. Tja, jag vet inte riktigt...


Bildresultat för stenåkern jansson
"Stenåkern" är en av Tove Janssons böcker som jag faktiskt inte hade hört talas om förut. Jag är en stor fan av Tove Jansson. Gillar Muminböckerna och läste "Sommarboken" med stor behållning. Men den här grep mig inte riktigt. Den gamle journalisten Jonas mer eller mindre tvingas ut på landet under några veckor av sina vuxna döttrar. Han ska egentligen skriva en biografi om en man som han verkligen inte tycker om och det går inte så bra. Jonas är väldigt självcentrerad, ointresserad av sina barn och före detta fru.Men den var väldigt snabbläst, endast 108 ganska fluffiga sidor.

Jag gillar Erik Haag och Lotta Lundgren. Och det kanske påverkar min syn på Martina Haags skilsmässobok. Hon har bytt namn på huvudpersonerna så att de heter Petra, Anders och Klara. Efter ett år av sorg, svek och skilsmässoliv så tar Petra på sig ett jobb på en mycket enslig liten fjällstation. Där ska hon få ordning på sina känslor och tankar och börja skriva på sin nya bok. Alltså, det är lite roligt och fyndigt. Martina Haag är duktig på att beskriva tillvaron med en liten knorr, men med tanke på att det så uppenbart är en beskrivning av hennes egen historia så tycker jag att Petra blir alltför mycket ett offer. Anders och Klara, och i synnerhet Anders, beskrivs som totalt okänsliga och egoistiska. Anders lämnar en familj i tårar och sorg, men han rycker på axlarna och har uppenbarligen tankarna på sitt nya liv. Petra och barnen är offer och det finns inget ställe i boken där det ens skymtar något annat. Jag vet ju egentligen ingenting om deras liv eller skilsmässa, men jag hade känt mer sympati för Petra/ Martina/boken om det åtminstone antytts att det kan finnas flera sanningar. 




fredag 23 mars 2018

Så var det fredag igen. Det droppar från taket och fåglarna kvittrar. Om en vecka är det skärtorsdag och tanken på det gör familjen lite smått uppihejsan, bortsett från kaninen som kommer att få bo på kaninpensionat som vanligt över påsken och verkligen inte tycker att det är okej. Jag är fortfarande helt utmattad av tanken på min uppsats, men orkar inte riktigt oroa mig längre. Nu vill jag vara glad och pigg och njuta av våren som lurar bakom hörnet.

På tåget till Borås hann jag läsa tre böcker, det bästa med den resan. Jag inledde med Jonas Gardell. I "Har man inget liv får man köpa ett som alla andra" så har han samlat sina twittermeddelanden under 2010 och 2011. Jonas Gardell är oslagbar på att leverera sanningar med några få ord, som ju är poängen med twitter. Det är roligt, ironiskt, högt och lågt och på pricken. I djungeln av sociala nätverk på nätet så har jag valt bort twitter (och de flesta instagramkonton som finns). Jag orkar inte följa med i allt. Men att läsa klokheter samlade i en bok passar mig mycket bra och det gör absolut inget att de är sju, åtta år gamla. De är fortfarande aktuella på många sätt. Det var en sådan där bok som fick mig att fnissa högt, vilket ju alltid är lite genant på tåg.
Han är till exempel oerhört kul när han, på ett mycket kärleksfullt sätt, driver med sin Mark. Ett exempel får ni här...

Mark kom strålande glad från en kändisfest en gång och sa: "Jag träffade en jättetrevlig svensk simmerska: Therese Alzheimer!".

Eller varför inte den här som kom efter flera plågade inlägg när Jonas Gardell försökt banta. 

Mark sa att jag måste ge bantningen lite tid. Jag har gett det tid! Skrek jag gällt. Två dygn! Två VIDRIGA dygn!  Skilsmässa?


                                                     Bildresultat för har man inget liv får man köpa sig ett som alla andra

Min andra bok var en ungdomsfantasy. Den heter "En skärva av själen" av Henrika Andersson. Femtonåriga Muriel och hennes familj har flyttat till Frankrike för att få experthjälp med Muriels lillebror som lider av svåra kramper och är väldigt sjuk. Muriel har helande krafter, som ingen annan tror på, som hon alltid kunnat hjälpa sin bror med. I Frankrike hålls hon borta från syskonet för att inte smitta honom med förkylning. Hennes föräldrar har fullt upp med sin oro och sorg och Muriel känner sig ensam och utestängd. Hon träffar Luc, som hon känner är hennes själsfrände, men han är också skrämmande och bär på ett stort mörker.
Boken var kanske inte det bästa jag läst i genren, men helt okej.

                                                       

                                                         Bildresultat för en skärva av själen
Den tredje boken kunde jag inte riktigt läsa på tåget, och inte på flera dagar efter att jag kommit hem, eftersom det var djupt deprimerande på många sätt vilket jag inte riktigt orkade med då. Nu är den avslutad och jag tycker att den på ett sätt var läsvärd, men väldigt jobbig. Melissa Broder är en amerikansk författare som under hela sitt liv lidit av svår ångest och depressioner. Hon har medicinerat sig själv med alkohol, droger och sex. Under en svår period i livet började hon skriva på twitter (oj, ett tema här som jag inte sett tidigare...?) om ångesten. Det visade sig att väldigt många kände igen sig och ville läsa. Boken "So sad today" är en sammanställning av hennes inlägg. Hon skriver verkligen om allt hon känner. Jag tycker att jag ser en trend bland böcker att skriva om psykisk ohälsa. Det tycker jag är jättebra. Som allt annat som tidigare varit skamfyllt och skuldbelagt så behövs det visas fram, få komma ut i ljuset, för att alla ska se att det inte är fel. Man är inte ensam och det är så oerhört vanligt att människor mår dåligt på olika sätt. Jag menar, vem har inte känt ångest i sitt liv vid något tillfälle, eller varit deppig?! Sedan blev jag kanske lite trött på det brutala sexet, fyllorna och sådant, men det får jag väl kanske ha överseende med.

                                                       Bildresultat för so sad today melissa broder



onsdag 21 mars 2018



Eftersom min hjärna just nu är som en surrande bikupa så orkar jag inte med några djupdykande tankeväckande böcker. Så därför har jag nu, under ett par dagar, gått omkring med Herman Lindqvists mycket torra, något nasala och i vissa lägen något täppta röst när han läser sin egen bok "Madame de Pompadour". Det känns fullständigt tryggt och förutsägbart. Livet i Versailles på 1700-talet kan inte bli fel. Den franska revolutionen har inte ens inträffat och det handlar om hovlivet, olika slott, en kung som jagar, umgås med sina älskarinnor och smider hemliga planer. Visst är det krig, skandaler, sjukdomar och död, men på ett väldigt lagom avstånd. Jag gillar ju historia och att få en inblick i historiska personers liv.

Bildresultat för madame de pompadour bok

måndag 19 mars 2018

Vid vattenytan igen...

Det tog mig hela helgen att repa mig efter besvikelsen att inte vara färdig bibliotekarie efter Boråsresan. Men, idag känner jag mig återigen som mig själv om än ilsken och uppstressad, å andra sidan har jag känt mig lite så i fyra år nu så det kanske är det som är jag?

Min senaste ljudbok heter "Flickan med pappersblommorna" av Maria Gustavsdotter. Den 19 åriga Aurora Ekblad bor i Uddevalla med sina släktingar, familjen Winborg. Kvällen före julafton skickas hon i väg till Mamsell Jonsdotter där hon ska hämta pappersblommor som Mamsell Jondotter och hennes "flickor" tillverkat. Det är 1800-tal och skillnaden mellan fattiga och rika är enorm. Aurora blandas oavsiktiligt in i en hemsk historia där en flaska Kölnervatten, en självisk man och Mamsell Jonsdotter och hennes flickor är inblandade i. Detta är den andra delen i serien om Aurora Ekblad och det visade sig att det var en deckare. Jag hade inte förstått det innan och hade även missat att det fanns en första del.
Den var spännande att lyssna på och jag kanske ger mig på den första boken också vad det lider.
Bildresultat för flickan med pappersblommorna