Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag är en bokgalen lärare som just nu sadlar om till bibliotekarie.

fredag 15 september 2017

Jag har en person i min klass på bibliotekarieutbildningen som är så fruktansvärt ambitiös. Hon är alltid ungefär tio steg före mig, i alla uppgifter. Och, av någon outgrundlig anledning hamnar vi ständigt i samma grupper. Jag önskar att det skulle sporra och inspirera mig, få mig att lyfta mig till hennes nivå. Men nej, hon får mig snarare att bli handlingsförlamad, utmattad och ångestladdad.
Nu är vi återigen i samma grupp, handledningsgruppen i arbetet med kandidatuppsatsen.
Jag är lite nervös inför måndag, inför första träffen. Men jag har samtidigt känt mig positiv eftersom det ju faktiskt är en första träff, där vi ska dra upp riktlinjerna inför det fortsatta skrivandet. Igår skulle allas första anteckningar skickas in för att vi ska ha en chans att kommentera och diskutera tillsammans.
Och ja, alla mina farhågor har besannats. Hon och hennes skrivarkompis har i princip styrt upp hela uppsatsen, planerat intervjuer, refererat till en massa litteratur och i princip skrivit klar diskussionsdelen till skillnad från mig som fortfarande inte riktigt hittat hem i problemformuleringen!
Plötsligt börjar jag tvivla på min förmåga.
Vad är det med vissa människor som tar all ens energi? Det värsta är att hon är en sympatisk person som vill oss andra dödliga väl. Hon har förmodligen ingen aning om att hon får mig att vilja lägga mig under en filt, dricka vin, äta choklad och titta på Hollywoodfruar; allt för att slippa konfonteras med krav och prestationer...


torsdag 14 september 2017

Arga bibliotekstanten frågade igår på Facebook; Du befinner dig just nu i boken du läser. Var är du?
Jag satt på bussen och började läsa folks kommentarer och blev helt fascinerad! Så många svarade och beskrev de mest fantastiska platser och situationer. Det var allt från parallella världar till frukostbord hemma hos någon spännande bokkaraktär.

Så var befinner jag mig just nu?
Jag sitter just nu bland hovdamerna i det engelska hovet. Det är någonstans i början av 1600-talet och jag är där med prinsessan Arabella Stuart som har blivit ditkallad av sin kusin, kung Jakob.
Boken heter "Flickan i glastornet" av Elizabeth Freemantle. En spännande och klart läsvärd historisk roman

Var är du?

fredag 8 september 2017

Gudarna vaknar

"Gudarna vaknar" av Maz Evans är en ungdomsbok på temat Gudar som hamnar i vår moderna värld.
Elliot har det inte lätt. Han och hans mamma bor på en gård, ensamma sedan hans morfar dog. Mamman har de senaste månaderna förändrats. Hon kommer inte ihåg saker, beter sig underligt och Elliot måste ta hand om henne. Han är livrädd för att någon ska upptäcka hur det är fatt med henne, för tänk om de tar henne ifrån honom?!
Pengarna håller på att ta slut och i skolan finns den hemske läraren Boil som inte vill något hellre än att se Elliot relegerad. Det går inte bra i skolan heller eftersom Elliot måste lägga all sin tid och kraft på att få tillvaron att hålla ihop.
Så en kväll ser han ett underligt stjärnfall på himlen vilket visar sig vara upptakten till en häpnadsväckande historia. Det är stjärnkonstellationen Jungfrun som råkat krascha i ladugården.
Det är galet, knasigt, roligt och sorgligt om vart annat. Väl värt att läsa om man är en bokslukare i mellanstadieåldern. Och det meddelas rätt så tydligt i slutet av boken att det kommer mer...


Selma Lagerlöf

Nu sitter T på tåget norrut för att jaga älg en vecka. H är på skolan och kommer snart hem. Speedy har klämt in sig under vardagsrumssoffan och kommer bara fram när det verkar vara något gott på gång. Jag läser rapporter och uppsatser om informationssökning och känner fortfarande att jag famlar i mörkret. Men, om en vecka, drygt, är det dags för den första handledarträffen i Borås. Då hoppas jag på en uppenbarelse och att allt ska falla på plats.
I helgen är det Kulturnatten här i stan. Vi ska förhoppningsvis haka på kusinerna. Det brukar finnas mycket intressant att se och höra. Ett år såg vi, av en slump, eldslukare och riddaruppvisning. Det minns vi än med glädje.
Systrarna ska ha konsert också med sin kör så det ska vi pricka in.

Jag har lyssnat på ytterligare en ljudbok och det blev en riktig klassiker. "Löwensköldska ringen" visade sig vara en äkta spökhistoria.
Bengt Löwensköld, en beryktad general, dör och begravs med sin käraste ägodel, en ring. Men ringen stjäls från graven. Bård Bårdsson och hans hustru som är tjuvarna drabbas av en förbannelse och deras liv slås i spillror. Generalen hemsöker och förbannar alla som får tag i ringen, vilket blir några stycken under årens lopp. Girigheten hos människorna straffar sig omedelbart och trots att det går historier om vad som händer den som lägger beslag på ringen så är habegäret starkare än rädslan.
Selma Lagerlöf var ju en fantastisk berättare och jag lyssnade med stor behållning på den första delen i triologin om människorna runt Hedeby.


Septemberdikten

Den här gången får Thomas Tranströmer stå för månadsdikten...

Storm

Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
                                  svartgröna fästning.

Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
                               högt över trädet.

-Ur Dikter och prosa 1954-2004-
          Dikter 
    Höstlig skärgård
          1954


fredag 1 september 2017

Så var det fredag igen. Kaninen slumrar under skrivbordet, åttaåringen lyssnar på ljudbok i soffan och jag sliter mitt hår i mina försök att komma igång och strukturera min kandidatuppsats. Nu vet jag, efter tre och ett halvt års studier, att det alltid börjar här. Panik, ångest och tandagnissel. Men, hittills har jag ju efter all vånda fått ordning på mig själv och lyckats klämma ur mig det som krävs, så kanske det går vägen den här gången också.

Dagens bok är fjärde delen av den franska mysdeckarserien om bokhandlaren Victor Legris som älskar att reda ut mysterier. "Mördaren i Marais" inleds med att en liten skål, gjord av ett apkranium, stjäls frånVictors fosterfar Kenji. Snabbt visar det sig att skålen är av intresse för flera personer och att ett antal mord inträffar på föremålets väg. Victor och hans medhjälpare Joseph är skålen på spåret men det de inte vet är att de hela tiden studeras av någon som är synnerligen inblandad i historien.
Parallellt med jakten på skålen och den mördare som verkar höra ihop med den, så har Victor kärleksproblem. Hans älskade Tasja gör en resa och svartsjukan river i honom. Victor hittar ett brev som tyder på att hon inte alls har rest dit hon sagt och han kämpar för att lista ut vad som är på gång.

måndag 28 augusti 2017

Veckan som gått...

Veckan har varit tuff och jag är inte i fas. Dels har jag haft en kompletteringsuppgift på sista rapporten jag och en kompis lämnade in. Av olika randiga och rutiga skäl så tog jag inte tag i det ordentligt förrän i sista sekund och det var på håret att det blev godkänt. Resultatet är fortfarande inte registrerat i bokföringen vilket gör att jag inte får någon information inför nästa kurs; kandidatuppsatsen! Så riktigt avslappnad är jag inte än.
 Jag har varit som en äggsjuk höna under den här perioden. Min stackars familj har inte  haft mycket nytta av mig. När det äntligen blev godkänt så övergick jag från att vara spänd fjäder till utmattad amöba.
Som tur var var vi på en superrolig 40-årsfest i lördags som piggade upp mig. Fast idag har jag återgått till utmattad amöba igen, fast ännu lite tröttare. Jag kan inte komma ihåg när jag sist var på vuxenfest, utan ett enda barn närvarande, och festade halva natten. Eftersom vi sov över hos värdparet så hjälpte vi till med städningen efteråt så klockan var halv fyra när jag somnade. Det var det värt! Men jag kommer nog att få lida för det under resten av veckan.

Jag har läst för många böcker som jag inte har hunnit berätta om att jag insett att jag inte kommer att komma i kapp. Därför gör jag det lätt för mig och bara visar vilka de är.