smaskiga deckare

Jag tycker att det är avkopplande att läsa deckare lite då och då. Det finns ju så många olika sorter och många är bra fast på olika sätt. Camilla Läckbergs serie om Fjällbacka är som en fluffig kokosboll, god medan man äter den, lättsmält och man vet alltid vad man får och man kommer inte riktigt ihåg den efteråt. När man läser Arnaldur Indridason,en isländsk författare, så är det som att äta knäck, den kan vara seg, hård, mjuk, ibland hittar man nötter i den, men den smakar alltid bra. Jacqueline Winspear skriver om något så ovanligt som en ung,kvinnlig deckare som arbetar i mellankrigstidens London. Den innehåller en hel del psykologi och påminner mig om kanelbullar, mjuk, socker utanpå men utan att vara alltför söt. Och inuti hittar man överraskningar, som kanel och smör.
Det finns många deckare att skriva om och min plan är att göra en favoritlista så småningom.