I helgen har H tagit ett kliv i sin läsning. Han har länge tragglat med "börja läsa-böcker"  och Bamse. I fredags lånade jag hem första delen av "Tam tiggarpojken" av Jo Salmson, en serie som är väldigt populär på mitt bibliotek. T tycker att jag lider av arbetsskada och hela tiden premierar läsning över andra aktiviteter och det gör jag väl kanske, men det är ju för att jag vet hur härligt det är med bra böcker. Jag vill också att H ska få börja läsa spännande böcker, med lite mer avancerad handling eftersom han tycker att "börja läsa- böckerna" är ganska tråkiga. Hellre då att han läser Lätta fakta.
Jag har också tänkt ett bra tag nu att han är tillräckligt bra läsare för att behöva lite mer utmaning.
Först var han skeptisk och trodde inte att det var något för honom. Men så började han och det var så spännande så att efter ett och ett halvt kapitel var han helt fast. Nu har han, på två dagar, läst nästan tre delar och har till och med valt sin bok framför tv (och det vill inte säga lite...)
Vi är grymt stolta och glada. H, själv, är mest förvånad över att han kan läsa så spännande böcker själv. Det är inte alltid lätt att vara barn till en bibliotekarie med lärarbakgrund, men jag hoppas att han en dag ska se tillbaka på sin uppväxt och tycka att han fått något bra!