Barn som förlorat föräldrar

Boken jag just nu bär med mig i handväskan heter "Du är hos mig ändå" och består av barns berättelser om hur det är att mista en förälder. Berättelserna är samlade av Suzanne Sjöqvist. Det är allt från en ettårig pojkes egna ord till tonåringars historier. Det skär i hjärtat att läsa, men nyttigt. När man jobbar med barn och ungdomar möter man de här personerna som varit med om hemska förluster i sitt liv. Jag har till och med insett att tre av ungdomarna är barn till personer som jag träffat i verkligheten. Deras historier har jag redan hört, men från det andra hållet, genom bekanta, skvaller och lokalmedia. När jag läser de olika berättelserna inser jag hur svårt det är att göra rätt när man möter människor som sörjer för olika människor har olika behov, men att en sak alltid är betydelsefull och det är att man visar att man bryr sig. Det räcker ofta med att man säger att man finns där om man behövs. Efter att ha läst denna bok måste jag pussa H en extra gång varje kväll och lova att göra allt i min makt för att vi inte ska försvinna ifrån honom, annars känner jag mig inte lugn.