Bodil Malmsten

Äntligen är vi på påsklov, mitt i den jämtländska solen och snön. När vi satte oss på tåget imorse var det dis, grått och grinigt. Tack och lov var våra sinnen desto soligare. H tog på sig sin nya knalloranga keps (påskpresent från farmor), klarröda täckjacka och ceriserosa fingervantar och skuttade mot tågstationen. En sådan här härlig dag måste man klä sig i det finaste man har! Ju längre norrut vi kom desto soligare blev det i alla fall. Det goda humöret behövdes för våra platser var dubbelbokade, precis som i julas. Hur svårt ska det vara för SJ:s datasystem att lyckas? Konduktörerna var i alla fall oerhört trevliga och trollade snabbt fram tre platser åt oss så vi hann inte ens hetsa upp oss.
 Imorgon är det en stor dag, H fyller fyra år! Det var lite svårt att somna ikväll när han tänkte på morgondagen. Jag tänker mest på att få sitta i en snödriva med solen i ansiktet och andas, men det ska väl också gå att pressa in mellan paket och chokladtårta.

I veckan har jag läst Bodil Malmstens bok om att skriva; "Så gör jag". Jag gillar Bodil Malmsten. Att läsa hennes böcker är som att lyssna på någon jag känner väl, av någon anledning. Jag har alltid tänkt att om min faster skrev böcker skulle de vara som Malmstens, kanske är det därför jag inbillar mig att det är hemvant. Efter att ha läst diverse handböcker i att skriva så är det här en favorit, mest för att Bodil Malmsten på flera ställen skriver att: Så här gör jag. Gör inte så. Jag gillar att få tips med uppmaningen att ändå strunta i andra och göra som jag vill. Det bästa tipset för mig i boken är annars att inte vara självkritisk utan bara skriva. Det kritiska stadiet när man får vända ut och in på varje kommatecken kommer tids nog i alla fall. Jag hinner aldrig skriva mer än en halv sida innan jag ger upp för att jag tycker det är så uselt. Ska kanske sluta med det.