I "Arseniktornet" får man följa tre generationer kvinnor, deras liv, tillkortakommanden och strategier för att hitta sin plats i tillvaron. Besvikelsen och saknaden av kärlek i livet påverkar nästa generation och på så sätt förs bitterheten vidare. Vi får lära känna den medelmåttiga cabaretartisten Amelie som drömmer om att bli stjärna i början på 1900-talet. Genom att gå sängvägen hoppas hon på stjärnrollen. Men, hon blir med barn och slutar som hemmafru. Hennes dotter,Ruby,  som fått skulden för allt elände som någonsin inträffat mamman, växer upp med ett hat som styr hennes liv och som i sin tur påverkar relationen med dottern Therese.
Det här är den Anne B Ragde som jag förväntade mig, men inte riktigt hittade i "Nattönskningen". Hon väver ihop de olika levnadsödena på ett sinnrikt sätt och jag kan inte låta bli att tycka synd om personerna, även om Amelie, eller Malie som hon använder som artistnamn, är en svår person att känna sympati med.