Jag kokar rödbetssoppa till middag efter en dags studier. Önskar att jag kunnat säga att jag jobbat hårt, men det har varit en aning ofokuserat idag. Kan inte riktigt bestämma mig för om jag ska jobba på den nuvarande kursen eller träna inför omtentor på måndag. I ögonvrån ser jag då och då fyra supercyklister som svischar förbi köksfönstret. Det går så fort att hjälmarna fladdrar. Jag kan bara känna hur härligt det är att vara sex år och cykla snabbt i vårsolen med kompisarna.
-Jag kommer hem om tusenmiljoner år, var avskedsrepliken.
På bokfronten är det fortfarande minsta motståndets lag som gäller. Därför blir det en Nora Roberts till. "Född ur elden" är den första delen i serien om de irländska systrarna Clare. Ordningen blev lite fel eftersom jag började med den sista delen "Född i synd". Men, det gör inte så mycket. Nora Roberts är ändå så förutsägbar att jag vet vad som kommer att hända och ungefär vad som hänt. När jag tänker på saken så vore det skönt om det vanliga livet var lite mer så också.