Ikväll firar jag med att blogga på en måndag! Det var länge sedan jag orkade det. Solen har lyst. Jag har haft omtenta och hur det än går så kommer det att gå bättre än förra gången, det vet jag. H har haft en härlig dag på dagis och har kvittrat som en lärka under kvällen. Vårsolen gör att jag orkar göra saker efter klockan sju på kvällarna, vilket gör att jag plötsligt hinner med ungefär tredubbelt på en vecka jämfört med vad jag hann för en månad sedan.Igår var vi på landet för första gången i vår och jag högg ved och klippte med sekatören så det stod härliga till. H gillar också att hugga ved och eftersom han ärvt båda sina föräldrars envishet, på gott och ont, så ger han inte upp när det blir tungt utan räknar ut hur han ska angripa sura vedklabbar. Sedan får man bara hoppas att han inte ska hugga sig i foten eller något sådant.
H låter mig, motvilligt, läsa "Kalla mig Paddington" av Michael Bond. Jag förstår verkligen inte var motståndet kommer ifrån för när vi väl läser så fnissar vi båda åt den välmenande men klumpiga lilla björnen.
I kvällens kapitel höll Paddington på att drunkna i badkaret för han glömde att man kunde dra ur proppen. Mycket dråpligt, särskilt i kombination med bilden av en blöt nos som sticker upp ur det löddriga badvattnet.
Vi skulle se filmen hade vi tänkt, men efter att jag hört folk som sett den och inte tyckte den var så bra så har det inte blivit av.