Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

måndag 15 december 2014

Och det regnar och regnar...

Igår snöade det till allas vår stora glädje. De flesta  kottar jag känner, under tio år, letade raskt fram pulkor och andra fordon för att passa på. Och det var tur, för idag har allt regnat bort. I morse var det glashalt ute, Jag vurpade på väg till brevlådan när jag skulle hämta morgontidningen och ville att vi skulle lämna cyklarna hemma och gå till dagis. Men, nej, det ville inte mitt sällskap. Så vi halkade tveksamt iväg. Jag hade lätt andnöd av att försöka hålla mig på cykeln medans H blev lite uppspelt eftersom han genast uppfann en bana som han skulle trixa sig igenom. Två gånger fick jag plocka upp honom ur diket vilket inte var så kul, men han var ändå rätt nöjd när vi kom fram.
Bortsett från att halka runt i tillvaron så försöker jag samla tankarna och läsa de sista böckerna och artiklarna inför tentan i januari. Planen är att inte behöva plugga på jullovet, får se hur det lyckas.
Efter ett antal timmar med "Barnbibliotek och lässtimulans" av Amira Sofie Sandin så var jag bara tvungen att rensa hjärnan med det sista kapitlen av "Ulricas bok" av Maria Gustavsdotter. Om jag ska kategorisera den snabbt skulle jag säga lättläst romantiskt om 1600-talet, men det stämmer egentligen inte. Boken handlar om den unga prästdottern Ulrica som tillsammans med sin bror och hans vän (som hon är kär i) ställer till med en skandal i kyrkan. De tre kumpanerna blir straffade och Ulrica och broderns vän rymmer. Resultatet blir inte alls vad de tänkt sig och livet blir så gott som outhärdligt för Ulrica. Samtidigt hemma i prästgården tvingas den yngre systern Katarina leva ett instängt liv med en sträng far som inte bryr sig om sina barns känslor.
Jag tyckte boken var sådär.Fastnade inte riktigt även om jag uppskattade allvaret i den.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar