Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag är en bokgalen lärare som just nu sadlar om till bibliotekarie.

tisdag 16 juli 2013

Äntligen i hamn...

Jag sitter just nu i vårt nya hus och njuter av sommarkvällen. Ska strax ta mig ett glas rosévin och en god bok och sätta mig på vår nya, ljuvliga altan. Den inbjuder verkligen till sköna lässtunder. I sex dagar har vi inte gjort annat än burit kartonger, packat upp och placerat möbler. Men nu börjar jag se ljuset i tunneln. Köket blev färdigt för en liten stund sedan och imorgon ska jag ta itu med vardagsrummet. Mina killar for på semester norrut idag. Jag kommer att följa efter på fredag när det sista bankbesöket är avklarat.
Okej, jag har inte barat flyttat, det har trots allt blivit några böcker också.

"Vi kom över havet" av Julie Otsuka är en sorglig men samtidigt vacker bok om en grupp japanska kvinnor som reste till Kalifornien på 20-talet för att gifta sig med män de aldrig träffat, i hopp om ett bättre liv. När de väl kom fram visade det sig att inget av det de blivit lovade var sant. Männen såg inte alls ut som på korten, de hade inga egna hus och gårdar och inga pengar. Livet blev, för de flesta, en hård kamp för att överleva. Boken avslutas 1941 när japanerna pekades ut som förrädare under andra världskriget.  Jag hade ingen aning om de här händelserna och lärde mig mycket. Jag rekomenderar den starkt!
 
 
 
En helt annan typ av bok, men som också handlar om den hårda värld många kvinnor levt i är den tredje delen om Bricken, av Vibeke Olsson, "Sågspån och eld". Bricken är nu tjugo år. Hon bor med sin pappa och kostkarlarna, som hon lagar mat åt. Det är ett hårt liv men både Bricken och de andra vid sågverket gör vad de kan för att överleva och få det bättre, Precis som när jag läste om de japanska kvinnorna så förundras jag över den styrka som finns i människor.
 
 
Min sista bok att redovisa hamnar i ett helt annat fack än de övriga. I "Porträttet av dig" av Isabel Wolff får vi lära känna porträttkonstnären Ella Graham. Hon kan som ingen annan fånga människors utseende och personlighet på bild och ryktet om hennes talang sprider sig snabbt och hon får både jobb och beröm. Men, inom henne finns ett hål efter fadern som övergav henne och mamman när hon var liten. Plötsligt hör pappan av sig och vill träffas. Dessutom har hennes syster träffat en ny man och vill att Ella ska måla ett porträtt av honom. Ella tycker verkligen inte om systerns fästman och tar mycket motvilligt på sig uppdraget. När de väl sätter igång med målningen visar det sig dock att helt andra känslor dyker upp vilket naturligtvis är en katastrof för alla parter.
 
Alltså, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om den här boken. Den var inte dålig, och jag ville veta vad som skulle hända på slutet. Men jag hade svårt att ta till mig Ella och hennes problem. Jag tyckte inte att hon var så intressant och dessutom en ytlig och egoistisk person. Genomgående i boken vägrar hon se olika sidor av saker och ting. Allt är vitt eller svart. Jag kan inte riktigt sätta fingret  på vad som irriterade mig med det hela, men den gjorde mig inte glad, trots att jag nog tror att det var meningen.
 
 
 
 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar