Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag är en bokgalen lärare som just nu sadlar om till bibliotekarie.

tisdag 14 maj 2013

Jag packar kartonger, flänger till och från jobb och dagis, försöker träna emellanåt (näradödenupplevelse igår när vi fick för oss att vi skulle springa utomhus) och så mitt i alltihop hade vi en ljuvlig jobbarhelg på landet. Jag har grävt grönsaksland, planterat blommor, huggit ved, målat hus och satt potatis. All stress och alla inre åskmoln försvann i takt med att jag blev påmind om muskler jag inte känt av på mycket länge.T och P försöker ibland smyghugga lite ved men se, det går jag inte med på. Hugga ved i timmar är härligt, tankarna skuttar och högen växer. När jag övermannat en extra kvistig klabb så är jag galet stolt över mig själv. H är mycket väl införstådd med att det bara är mammor som hugger ved (pappor lagar saker och sjunger de coola godnattsångerna och farbror P kan lyfta vad som helst så stark är han)

Som ni förstår har det inte blivit så mycket läst, det blev faktiskt ett litet märke på näsan där boken slog i varje gång jag somnade de gånger jag försökte. Men jag har i alla fall läst klart sista delen i Andrew Taylors deckartriologi. "De dödas mässa" utspelar sig i en liten engelsk håla på 50-talet. Den första boken, "De fyra yttersta tingen" utspelar sig i nutid. I den andra boken "Främlingarnas dom" får vi en del av förklaringen till vad som egentligen hände genom att ta oss tillbaka till 70-talet och i den här sista delen får vi veta hur det började. Det är ett fräscht grepp att gå bakåt på det här sättet i en deckarserie och trots att man vet ganska mycket när man ger sig på den sista delen så är det spännande och en bladvändare.
Huvudpersonen Wendy blir vän med Janet redan som barn på internatskolan. Janet är den perfekta flickan, vacker, huslig och duktig. Hon gifter sig med den snygge och ambitiösa prästen David och de får en dotter vid namn Rosie. Wendy däremot är klumpig, opraktisk, dricker för mycket och gifter sig med slarvern Henry. När äktenskapet med Henry är på upphällningen reser Wendy till Janet och David eftersom hon inte vet vart hon annars ska ta vägen. På ytan verkar det som att prästfamiljen lever det perfekta livet, men naturligtvis rämnar bilden ganska snart. Om man läst de två andra böckerna är man redan bekant med David, Janet och Rosie och man förstår rätt snart vartåt det lutar.
Det är en mycket läsvärd deckarserie, perfekt för semester i hängmattan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar