Jag har inte frusit sedan i maj så idag när jag kom ut genom dörren och det blåste lite kyliga vindar så var det lite av en härlig chock.
I morse när vi cyklade till dagis var det en mycket tveksam H som inte alls var övertygad om att det skulle bli kul. När jag försökte prata om alla roliga kompisar som han skulle få träffa så undrade han om mormor skulle vara där?
-Nej, fick jag lova att förklara, ingen mormor och inga kusiner, bara dina andra kompisar.
-Hm! och fnys, lät det då.
Men, när vi såg gården med alla barnen så blev fnysandet alltmer förnöjt och förväntansfullt och när vi kom in så skuttade han rakt in till lekhörnan och innan jag ens sagt hej till personalen så var han mitt inne i en lek med en kompis och hade knappt tid att säga hej då.
Det kändes som en mycket bra start på terminen!

Jag har plöjt igenom ytterligare en Nora Roberts, denna gång inte en Harlequinroman, tack och lov. Denna gång läste jag "Röd lilja", den sista boken i en triologi. De andra böckerna heter "Blå dahlia" och "Svart ros". Serien handlar om tre kvinnor och man får följa de olika kvinnorna i varsin bok. Det är lättläst, det är kärlek och romantik och kvinnlig styrka. Om man inte orkar med djupa berättelser som kräver insatser av dig som läsare så är det här perfekt, ren och skär avkoppling vilket ju är trevligt ibland.

Utan att det riktigt var meningen har jag börjat läsa en bok i samma genre efter Roberts, nämligen "Angelas dotter" av Kristin Hannah. Den handlar om Angela, den yngsta dottern av fyra i en familj. Hennes stora sorg är att hon inte kan få barn. Vid 38 års ålder, där boken börjar, har hon och hennes man gett upp, både tanken på barn och äktenskapet. Då jag precis börjat läsa så kan jag inte berätta så mycket mer än så, men det blir säkert ett lyckligt slut även här...