Spill

Att läsa Isabel Allendes "Summan av dagarna" har gjort mig gott. Ibland kan man behöva läsa om någon annans vedermödor. Allendes och hennes familj har gått igenom en hel del svåra händelser under åren och när jag läst boken har jag känt att det ger mig perspektiv på jobbiga saker i mitt liv. Hon är utlämnande både när det gäller henne själv och sina närmaste. Hon beskriver, utan pardon, hur hemsk hon är som mor och svärmor. Trots att hon till och med har gått i terapi för att lära sig ge sin son med familj andrum och lite frihet så finns det enligt henne själv många tillfällen när hon inte klarar av att vara den diskreta välvilliga person som hon önskar.

Nu känner jag mig inspirerad att läsa Isabel Allendes tre ungdomsböcker som hon tydligen skrivit som en gåva till sina barnbarn.

I helgen fick jag "Spill" av Sigrid Combuchen (läs tyskt u), av min svärmor, till min stora lycka. Det är en bok jag hört mycket om, sett på ett antal bokbloggar och Sigrid Combuchen har ju dessutom fått Augustpriset i år, tror jag åtminstone. Boken beskrivs som en "damroman med fulländad stilistisk form" vilket verkar lovande.