"Hypnositören" av Kepler är fruktansvärt spännande. I förrgårmorse höll jag på att missa bussen till jobbet för att Eriks fru och svärfar var ute och letade efter den person som kidnappat Eriks son Benjamin. Kan någon förklara för mig VARFÖR i hela fridens dagar folk i deckare på tv och i böcker ska behöva utsätta sig för sådana risker jämt och ständigt. Jag menar, om jag så fick en miljon skulle jag inte bryta mig in i ett hus där jag vet att det finns en mördare i källaren. Bokkaraktärer har ofta ingen självbevarelsedrift, det är helt uppenbart... Hm, jag förstår ju att det är ett enkelt sätt att få in lite spänning i handlingen, men kan inte författarna utmana sig sälva lite mer och hitta på något annat sätt att göra det på ibland?