Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

söndag 10 november 2019

Uppsalas första snö

Imorse, precis när jag grattade min far på farsdag och samtidigt tittade ut genom fönstret så började årets första snöflingor singĺa ned utanför. Det kändes mysigt i ungefär fem sekunder innan jag kom på att jag ska ut och skjutsa en författare imorgon... Nu hoppas jag att det inte blir så förskräckligt halt i alla fall.Förskoleklasserna ska få besök av Siri Ahmed Backström. Hon har skrivit och illustrerat några bilderböcker, bland annat en som heter "Kattfesten".





Kattfesten
Det ska bli roligt att få vara med henne och barnen. Det blir högläsning, kattpyssel och annat roligt.

Idag har vi varit på stan och shoppat vinterskor och kläder till det snabbväxande barnet i familjen samt besökt stadsbiblioteket.
Det tog en stund innan vi hittade något bra men sedan drabbades både jag och H av feeling och det blev tungt att bära hem. Jag är mycket fäst vid vårt lilla stadsdelsbibliotek, men ibland är det lyxigt att ha massor av böcker att välja mellan. Det blir tungt, och svårt att hinna läsa allt men det är det värt!

Min bok jag läser just nu är "Öppnas i händelse av min död", skriven av Lianne Moriarty. Hon är en sådan där författare som är ständigt utlånad på biblioteket och som jag aldrig kommit till skott med att läsa. Men jag tänker alltid, när jag ser hennes böcker, att det kommer att bli en härlig upplevelse när jag väl kommer igång. Och nu när jag snart läst den så får jag säga att min känsla stämde. Den är lite mindre feel good än jag trott. Jag tycker att stilen påminner mycket om Jojo Moyes. Kvinnor som hamnar i livssituationer som de inte har bett om och som får inse den hårda vägen att livet sällan går rakt fram enligt plan. John Paul är den man som skrivit brevet som bara får öppnas den dagen han är död. Det är inte meningen att någon ska hitta det ens. Men hans fru Cecilia hittar det på vinden, i en hög med gamla deklarationer. Om det inte vore för att John Paul blir så fruktansvärt rädd när han inser att hon hittat brevet så hade hon inte tänkt tanken att öppna det...Men det handlar också om Tess som blir sviken av sin man och kusin på det mest gruvliga sätt och om Rachel som aldrig återhämtat sig efter att hennes dotter mördades som tonåring.

Bildresultat för öppnas i händelse av min död

söndag 3 november 2019

Den sista lovdagen...

Så är det söndag, sista dagen på höstlovet och vi har en lugn och slapp dag. Igår var vi hem till min syster på halloweenmiddag. Det var väldigt mysigt.
Vi har hunnit en sväng hem till mina föräldrar några dagar, H har följt med först mig och sedan sin pappa på jobbet och i fredags avslutade H och T veckan med att gå på bio.
I går kom H plötsligt på att han skulle pigga upp Speedy och gick ut i förrådet och hämtade sin gamla kryptunnel. Och jisses vilken succé!
Speedy har sprungit fram och tilllbaka i tunneln med flaxande öron, undersökt alla vrår och har sedan suttit och sovit längst in.

Jag har läst " Nora eller Brinn Oslo brinn!" av Johanna Frid.

Det var en bra bok på det sätt att den fick mig att tänka mycket, bli irriterad på huvudkaraktären och samtidigt känna att den hade något viktigt att förmedla.
Johanna är ihop med Emil. Tidigare var Emil ihop med den norska Nora. Johanna lider av två svåra åkommor, dels endomitros och dels en fruktansvärd svartsjuka. Nora blir nästan viktigare än Emil. Johanna stalkar Noras och hennes mammas instagramkonton och kan inte tänka på något annat. Det finns ingen gräns för hur mycket hon tänker på Nora, till skillnad från Emil som verkar ha gått vidare för länge sedan. Jag vet inte, jag blev bara så oerhört irriterad och trött på all dramatik från ingenstans. Samtidigt vet jag ju att svartsjuka ofta inte är en logisk känsla utan att det kommer inifrån den som är svartsjuk. Beskrivningen av hur det är att leva med svår endomitros känns viktig och  jag tycker att det är bra att det får ta plats i skönlitteraturen. Jag har förstått att det är något som väldigt många kvinnor lider av och ändå har sjukdomen varit osynlig så länge.
Bildresultat för nora eller brinn oslo brinn

Jag har lyssnat på den historiska romanen "Uppkomlingen" av Tomas Blom.
Hans Lasseson bor i Stockholm samtidigt som den unge Gustav Vasa. Han är kär i Margareta Henriksdotter Strobuck.men hon har bara ögon för Gustav Vasa. Vi får följa deras öden genom åren. Det är inte lätt att leva under den här tiden och den som är din vän ena dagen kan vara din fiende den andra. Det är inte alltid någon fördel att leva i samma miljöer som de mäktiga män som styr.

Bildresultat för uppkomlingen tomas blom


Sedan har jag också lyssnat på min första Henning Mankell-bok, nämligen "Italienska skor". Jag har länge tänkt att det tillhör allmänbildningen att ha läst Mankell och nu tog jag tag i saken. Den var bra. Jag hade inga förväntningar på den och väldigt dålig koll på intrigen.  Fredrik är en 68-årig före detta läkare, en enstöring som bott i tolv år på en liten ö, i det hus han ärvt av sina morföräldrar. Hans enda sällskap är en gammal döv hund och en gammal katt.
En kall vinterdag ser han en människa komma på isen med en rullator. Kvinnan, som han inser är hans gamla fästmö Harriet, svimmar plötlsigt på isen och Fredrik inser att han måste hjälpa henne, trots att han verkligen inte vill. Harriets besök förändrar Fredriks tillvaro på ont och gott och utan att han egentligen vill det så är han plötsligt en del av världen igen. Andra figurer dyker upp i hans tillvaro och han tvingas se på sig själv och sitt liv. Boken handlar om ensamhet och relationer, om hur olika beslut påverkar våra liv i olika riktningar.

Bildresultat för italienska skor mankell


Jag har insett att jag oftast läser kvinnliga författare och tänker att jag ska klämma in lite mer manliga eftersom de skriver på ett annat sätt. Funderar på om det kanske ska bli en målsättning inför nästa år?

söndag 20 oktober 2019

Så sorglig historia!

Bildresultat för du kan klättra hur högt du vill

Trots det strilande regnet så har vi varit ute på en liten cykeltur så här på söndagseftermiddagen. Jag hade fått ett paket som Postnord tyckte att jag skulle hämta på ett helt annat ställe än jag brukar. Så efter en viss övertalning från T som påminde om att jag vid något tillfälle påstått att jag vill cykla mer så for vi hela familjen. Det visade sig vara en riktigt mysig väg som vi aldrig testat förut.
Men nu är vi hemma igen. Jag är inne på sluttampen av en stickning; tröja till H, som jag verkligen behöver göra klar innan han växt ur den.

Igår, innan jag åkte till jobbet, läste jag en fruktansvärt sorglig bok. Jag var tvungen att ta sats och läsa snabbt för om jag stannat upp och börjat tänka så hade jag nog inte orkat läsa klart. I "Klättra så högt du kan för du är ju ändå redan död" av Lina Schollin Ask berättar författaren om när hennes äldsta dotter Ingrid dör i sömnen, ett och ett halvt år gammal. Ingen kan förklara varför hon dör och ingen har sett några tecken innan. Boken tar avstamp när Ingrid dör och sedan får man följa familjen under flera år. Det är varje förälders värsta mardröm och jag vill inte tänka på hur det skulle vara att uppleva det själv. Boken väjer inte för hur fruktansvärt det är, men vi får också följa med i processen att hitta tillbaka till livet efter.

onsdag 16 oktober 2019

Och det regnar...

Den här hösten kan man sammanfatta med ett ord; blött! Åtminstone lite regn kommer det så gott som varje dag. För oss som är inomhus och jobbar gör det kanske inte så mycket. Men, H har haft utegympa ända tills den här veckan och Speedys bur är blöt och sunkig en kvart efter att man städat. Och då har jag inte ens nämnt de påstridiga sniglarna vi hittar då och då i både hans mat- och vattenkopp.
Men, kanske att grundvattennivån blir normal igen efter ett par års torka.

Imorgon drar jag på mig häxhatten och manteln för då är det Harry Potter-klubb på biblioteket! Numera har jag ett gäng på cirka fremton mellanstadielever som hänger hos mig varje rast som de får chansen. Och de är mycket förväntansfulla inför morgondagens aktiviteter så jag tror det blir många, och roligt. Planen är att de ska få göra sina egna trollstavar och kanske ta reda på vilket elevhem på Hogwarts de tillhör. På nätet finns det flera ställen där man kan göra tester för att se var man hamnar.

På drygt två dagar har jag sträckläst boken om Cece, den fjärde av de sju systrarna i Lucinda Rileys serie. Ceces bok heter "Pärlsystern". Jag blir bara mer och mer förtjust i den här serien och jag längtar redan efter del fem; "Månsystern". Cece har levt väldigt nära systern Star i alla år och när Star bryter sig fri för att hitta sin egen väg så blir Cece helt vilse. Hon är dyslektisk och känner sig handikappad av att inte kunna formulera sig i skrift eller kunna ta del av det andra skriver. Hon har alltid känt sig som den misslyckade systern. Liksom i de andra böckerna finns det en nutida handling parallellt med en historisk som berättar systrarnas ursprung. Den här gången hamnar vi i Australien i början på 1900-talet och vi får veta en hel del om de vita nybyggarna och aboriginerna. Jag är imponerad över hur Lucinda Riley lyckas skriva något som på ett sätt är feel good men samtidigt på ett fullständigt naturligt sätt får med ett lands mindre vackra historia.
Om du inte har läst serien om de sju systrarna så är du att gratulera! Då har du ett antal timmars njutning framför dig!



Bildresultat för pärlsystern

Som om detta inte vore nog så har jag också läst en annan, fristående bok, av Lucinda Riley, nämligen "Midnattsrosen". Den påminde lite i stilen om systrarna-serien, men här handlar det om den kloka och speciella indiska kvinnan Jahanita. När hon dör, efter ett långt och mycket händelserikt liv, så ber hon sitt barnbarn Ari att leta efter den son Anahita förlorade för länge sedan. Sökandet tar honom till England och en herrgård där det för tillfället pågår en filminspelning med den vackra och berömda skådespelerskan Rebecca. Rebecca blir involverad i sökandet och en otroligt spännande och dramatisk historia  rullas upp.
Jag tyckte mycket om den här boken också och sträckläste den med följden att jag varit lite tröttare än vanlig på jobbet eftersom det har varit omöjligt att släcka lampan under några kvällar.

Midnattsrosen

måndag 7 oktober 2019

Dyslexivecka och Harry Potterplanering

Idag inleds Dyslexi-veckan! Vi skyltar på biblioteket med information om Dyslexiförbundet och annat som är bra att veta.
På skolan används Legimus flitigt av elever med läs-och skrivsvårigheter vilket är väldigt bra. Det har hänt mycket sedan jag började som lärare för drygt tjugo år sedan. Idag är det inget konstigt att säga att man har dyslexi och det finns många bra hjälpmedel. När jag började jobba som lärare så fick vi ingen riktigt bra utbildning i hur man skulle hjälpa elever med de här svårigheterna utan jag kände ofta att jag famlade i mörkret.

Måndagen har varit ganska bra. Jag fortsätter att registrera Meröppet-låntagare. Varje dag är det någon eller några som kommer och nu är det över fyrtio som har skaffat konton.
Nästa vecka ska jag ha Harry Potter-klubb för mellanstadiet. Eftersom jag tycker sådant här är väldigt kul så går hjärnan på högvarv och jag funderar ständigt på hur jag ska göra det riktigt lyckat. En av idéerna är att de ska få ta reda på vilket elevhem de tillhör och i fredags testade jag mig själv. Jag hamnade i Slytherin! Det var inte vad jag tänkt mig. Måste kanske göra om testet någon dag...

Sommaren är äntligen i antågande. Varje år samlas Olivia och hennes man, deras barn med familjer i det lilla sommarhuset i Devon. Där kan alla slappna av och alla i familjen har en massa minnen därifrån. Men detta år är allt annorlunda. Olivias man Alec har hastigt dött av en hjärtattack och Olivia känner sig totalt vilse och nedbruten av sorg. Hennes dotter Freya, den oerhört lyckade och kompetenta läkaren är på väg mot avgrunden med god fart. Hon ska klara allt medan hennes man har fullt upp på sitt håll och alla tar henne för givet.
Sonen Robert har en hemlighet som håller på att förstöra hans förhållande till frun. Trots allt samlas de i sommarhuset med förhoppningar om att allt ska bli bra. Men, så händer något som vänder upp och ned på allt.
Jag tycker om Lucy Diamond och hennes "En sommar i Devon". Det är en feel good, men inte sliskig. Och trots att det har alla ingredienser man kan förvänta sig av en feel good så finns det också saker som inte bara löser sig av sig själv utan man förstår att jobbet fortsätter även efter sista sidan. En efterrättsbok med lite fibrer i skulle man kunna säga.


 Omslagsbild för En sommar i Devon av Lucy Diamond

söndag 29 september 2019

Postbokmässatrauma

Bokmässan var fantastisk, som jag förväntat mig. Eftersom jag varit där två gånger förut så visste jag också att det skulle vara väldigt intensivt och jag skulle vara väldigt trött när jag kom hem. Och det kan man ju lugnt säga att jag var. Tåget strulade både dit och hem vilket också gjorde att det blev onödigt sent, men desto skönare att komma hem igen.
Enligt planen skulle jag satsa på seminarier den här gången men riktigt så blev det förstås inte. Första dagen var jag inte tillräckligt förberedd och hade inte kollat upp exakt vart jag skulle gå och vad jag skulle lyssna på och den andra dagen var vi bara där fram till efter lunch innan vi var tvungna att oss till tåget. Men jag lyssnade i alla fall på specialläraren, läscoachen och författaren Maria Björsell som berättade om hur man kan peppa barn och ungdomar till läsning. I november kommer hennes bok "Läscoachens ABC" som jag tycker verkar lovande. Citatet här nedan har jag tagit från Lärarnas riksförbunds blogg

 Ett rikt språk och vana vid litteratur är en grundläggande förutsättning för läslust och bildning i framtiden. Den pedagogiska utmaning är inte att lära eleverna att läsa, utmaning är att få eleverna att vilja läsa. Coachande lässamtal kan ta oss en bit på vägen... 
Maria Björsell 

Lärargenen i mig går aldrig ur och jag är alltid intresserad av och grubblar på hur jag ska få andra människor att läsa. 

På något sätt blev det barn-och ungdomsteman på det mesta jag lyssnade på. Två olika seminarier handlade om mysrys-genren för barn. I det första pratade Johan Unenge, Lena Ollmark och Johannes Pinter och i det andra deltog Ingelin Angerborn och Martin Jern samt journalisten Lotta Olsson. Trots att det var väldigt bra författare vars böcker ständigt är utlånade på biblioteket så var jag inte helt nöjd med seminarierna. Det blev inga djuplodande samtal utan mest småprat om läskiga böcker för barn och varför det är bra eller dåligt (bra ibland -dåligt ibland) och varför genren är så populär. 

På nedre plan där det är montrar och scener så lyssnade jag på Dag Öhrlund och Sara Lövenstam. Dag Öhrlund har jag aldrig läst, men råkade gå förbi och tänkte att det ju kunde vara lite intressant. Lövenstam är en författare som jag uppskattar. 

Jag prickade in USA-poddens inspelning. USA-podden lyssnar jag på varje vecka och skulle inte klara mig utan så det var kul att lyssna på den live.

Mycket tid gick åt till att hitta rätt seminarierum eller scen, hitta mitt sällskap och köpa böcker.

Bildresultat för bokmässan 2019


tisdag 24 september 2019

Nu är äntligen invigningen av Meröppet avklarad. Jag har redan registrerat ett antal meröppet-låntagare och entusiasmen är stor hos alla. Känslan när jag kommer in på morgnarna och märker att det hänt saker,böcker har lånats och lämnats tillbaka, en stol kanske är utdragen där och på bordet kan det ligga en tidning, känns lite ovan. Det kan ju till och med sitta en låntagare i tidningshörnan när jag kommer in. Men jag räknar med att vänja mig snabbt, som med allt annat.
Jag har fått vara med både i tidningen och på lokalradion och lokal-tv, men nu ska väl äntligen min tid i rampljuset vara över och jag ska få glida in i skuggorna igen.
Ikväll är det författarkväll. Johanna Davidsson, som skrivit boken "Solo Sister" kommer hit och berättar om sina äventyr. Hon är sjuksköterska, bor i Norge och har bland annat åkt skidor till Sydpolen. Jag har inte hunnit läsa boken eftersom den snabbt lånades ut när den kom, men jag tror att det kommer att bli intressant. Naturligtvis är jag sjukt nervös då jag ska ansvara för föredraget och sköta allt. Det kommer en bibliotekarie som förstärkning, men ändå.  Imorgon far jag till bokmässan och kommer hem på fredag kväll. Så det är mycket nu. Jag vågar inte känna efter hur trött jag är eftersom jag är totalt slutkörd! Men det enda som händer nästa vecka är BVC-träff så då ska väl allt kännas lite lugnare och jag ska känna mig normal igen.

Feelgood och romantik är väldigt inne nu och jag läser ju också en del sådant i detta stressiga tillstånd. Min senaste i raden är "Förälskad i trubbel" av Sarah Title. Den ingår i en serie feel good-böcker på bibliotek, eller där bibliotek figurerar. Feel good i kombination med bibliotek kan ju knappast misslyckas. Och boken var bra, bara man är beredd på att få det man utlovats. Liam är bibliotekarie i den lilla staden. Ung och med vältränade ben. Han älskar sitt jobb och kämpar för biblioteket. Joanna har rymt från samma stad där hon växt upp med sin farmor. Hon är en rebell och punkmusiker. När hon, efter en misslyckad konsert,  kommer hem till sin farmor igen så träffas hon och Liam, farmodern har ett mycket gott öga till honom också. De känner sig mycket attraherade av varandra med de är väldigt olika. Och Joanna vill bort från sin hemstad så fort hon kan igen...