Postbokmässatrauma

Bokmässan var fantastisk, som jag förväntat mig. Eftersom jag varit där två gånger förut så visste jag också att det skulle vara väldigt intensivt och jag skulle vara väldigt trött när jag kom hem. Och det kan man ju lugnt säga att jag var. Tåget strulade både dit och hem vilket också gjorde att det blev onödigt sent, men desto skönare att komma hem igen.
Enligt planen skulle jag satsa på seminarier den här gången men riktigt så blev det förstås inte. Första dagen var jag inte tillräckligt förberedd och hade inte kollat upp exakt vart jag skulle gå och vad jag skulle lyssna på och den andra dagen var vi bara där fram till efter lunch innan vi var tvungna att oss till tåget. Men jag lyssnade i alla fall på specialläraren, läscoachen och författaren Maria Björsell som berättade om hur man kan peppa barn och ungdomar till läsning. I november kommer hennes bok "Läscoachens ABC" som jag tycker verkar lovande. Citatet här nedan har jag tagit från Lärarnas riksförbunds blogg

 Ett rikt språk och vana vid litteratur är en grundläggande förutsättning för läslust och bildning i framtiden. Den pedagogiska utmaning är inte att lära eleverna att läsa, utmaning är att få eleverna att vilja läsa. Coachande lässamtal kan ta oss en bit på vägen... 

Maria Björsell 

Lärargenen i mig går aldrig ur och jag är alltid intresserad av och grubblar på hur jag ska få andra människor att läsa. 

På något sätt blev det barn-och ungdomsteman på det mesta jag lyssnade på. Två olika seminarier handlade om mysrys-genren för barn. I det första pratade Johan Unenge, Lena Ollmark och Johannes Pinter och i det andra deltog Ingelin Angerborn och Martin Jern samt journalisten Lotta Olsson. Trots att det var väldigt bra författare vars böcker ständigt är utlånade på biblioteket så var jag inte helt nöjd med seminarierna. Det blev inga djuplodande samtal utan mest småprat om läskiga böcker för barn och varför det är bra eller dåligt (bra ibland -dåligt ibland) och varför genren är så populär. 

På nedre plan där det är montrar och scener så lyssnade jag på Dag Öhrlund och Sara Lövenstam. Dag Öhrlund har jag aldrig läst, men råkade gå förbi och tänkte att det ju kunde vara lite intressant. Lövenstam är en författare som jag uppskattar. 

Jag prickade in USA-poddens inspelning. USA-podden lyssnar jag på varje vecka och skulle inte klara mig utan så det var kul att lyssna på den live.

Mycket tid gick åt till att hitta rätt seminarierum eller scen, hitta mitt sällskap och köpa böcker.