Helgen har varit lugn och trevlig. I lördags var jag hem till min syster på god lunch. Söndagen inledde jag med att putsa ett fönster! Var imponerad själv. Grejen med våra fönster är att det är en spärr på vädringshaken och för att kunna öppna fönstret helt och putsa på utsidan så måste man skruva bort hela den där spärren. Ett evigt meckande är det. Men nu är det gjort och vem vet, det kanske blir fler innan vintern...

Nu längtar jag väldigt mycket efter min familj och ser fram emot att de ska komma hem snart, kanske i slutet av denna vecka.

Annars så finns det inte så mycket att berätta. Jag jobbar, åker hem, läser, stickar och om stjärnorna står rätt och vinden blåser mot östan (eller ja, ni fattar) så tar jag en liten joggingtur. Det går trögt med utvecklingen men jag kämpar på. Värmen gör att jag har svårt att springa för långt och länge i taget. Min erfarenhet från förra hösten är att det blir mycket lättare när höstluften infinner sig så jag tröstar mig med det.

Nu har jag snart läst alla Anna Laestadius Larssons böcker, har endast en kvar.

Igår kväll blev jag färdig med "Törnrosens triumf" som handlar om den spännande Sophie Sager, den första kvinna i Sverige som anmälde en våldtäkt. Året var 1848 och kampen för att bli tagen på allvar med sin anmälan gjorde att hon blev bespottad och hånad av både män och kvinnor. men hon gav sig inte utan stod på sig och åkte dessutom runt i Sverige och föreläste om kvinnans frigörelse och rätt till att bli tagen på allvar.

Som vanligt är boken en roman baserad på verkligheten och jag vet inte riktigt vad som är sant eller inte. Men jag har ytterligare en bok hemma om Sophie Sager som jag tänker läsa. Den är mer biografisk. Återkommer när jag kommit igenom den.

 Som alla Laestadius Larssons böcker så är den bra, men kanske inte min favorit.