Jag är gräsänka den här veckan. Mina killar är på älgjakt. Härom dagen kom ett kort på telefonen där H kliar en död älgkalv bakom örat. Han verkar rätt nöjd med semestern.
Under mina ensamma kvällar försöker jag att plugga lite, sticka på min tröja, plöja serier på Netflix och klia kaninen mellan öronen. Alla mina ambitiösa planer för veckan kommer nog tyvärr inte att infrias. Garderoberna kommer nog inte att vara städade på söndag. Tvätten kommer inte att vara struken och fönstren kommer inte att vara putsade. Men jag har hunnit se en romantisk film som T garanterat hade vägrat se med mig. Kaninen har fått gosa i timmar och jag har hunnit kvällsfika med en jobbarkompis som jag aldrig hinner prata med annars. Så, för att sammanfatta veckan så här långt så har den trots allt varit ganska okej.
Ett trevligt sällskap, förutom Speedy, har varit Malin Wollin, trebarnsmamma och krönikör. I sin bok "Malin från Skaftnäs" har hon samlat sina krönikor om livet, barnen, kärleken och lite annat smått och gott. Som en röd tråd beskriver hon också sin beundran för Kristina från Duvemåla. Det är en småtrevlig och lättsam bok och jag kommer på mig själv att fnissa lite då och då åt de självutlämnande beskrivningarna av livet. Vissa saker känner jag lite generat igen och vissa saker är bara helknasiga. En perfekt bok när man behöver avslappning för hjärnan efter en lång arbetsdag.