Om man är sisådär fem, sex,sju år, lite ensam och ledsen, ja då är det här den perfekta boken. Om man är ett barn som gillar att fantisera och tänka på magiska världar kommer man nog också att gilla den här boken, När jag var liten älskade jag tanken på att det bodde tomtar och andra sagoväsen i skogen och jag är ganska säker på att jag hade fastnat för den här om den funnits.
Ossian och hans lillebror Samuel har en pappa och en mamma som aldrig riktigt har tid med dem, trots att de älskar sina barn. Ossian är blyg och rädd och han tappar bort sin röst när han blir ledsen eller osäker. Eftersom föräldrarna alltid är stressade så har de barnflickor som tar hand om dem efter skolan. När de får barnvakten Petronella som sällskap börjar det hända magiska ting.  Tavlor blir levande, de får möta feer och sjöjungfrur och göra fantastiska utflykter. Men det viktigaste är nog ändå att hon lyssnar på och förstår Ossian. Oftare och oftare hittar han åt sin röst, och vågar använda den. Och till slut förstår också föräldrarna att de måste lyssna på sina barn.
Denna bok känns som en blandning av "Millans magiska mormor" av Antoinette Baker, Mary Poppins och barnfilmerna om Nanny McPhee. Det är en ljus och hoppfull bok, men inte utan svärta vilket jag gillar.