Så är vardagen igång igen. Varje morgon klockan sex stapplar jag upp och tänker att jag kommer att dö om jag inte får sova minst en timme till. Den känslan håller i sig ända tills jag sugit i mig en rejäl mugg kaffe på jobbet. Då tittar jag upp, kollar vilka som är där och kan börja tänka på dagens sysslor. Som tur är vet jag ju att den här känslan kommer att ge sig, det är alltid första veckan som är värst. Och nu är det två dagar tills det blir sovmorgon!
Förra veckan läste jag ytterligare en novell, det var ett tag sedan sist. Den här gången blev det "De blå skorna" av Linda Olsson, en vacker historia, helt i stil med hennes andra böcker. Det handlar om hemligheter och om att hitta sig själv, som jag tolkade den.
Huvudpersonen (hm, inget bra ord) åker till Paris för att ta hand om sin pappas begravning. Men vem var pappan egentligen? Varför valde han det liv han gjorde? Om man tycker om Linda Olssons böcker ska man absolut ge sig på den här novellen, lagom att plocka upp på bussen eller någon annan gång när man har en stund över.
Den är en av mina favoritnovellixer!
SvaraRadera