Klockan åtta imorse klev vi på tåget norrut, mycket uppspelta och förväntansfulla inför det kommande äventyret. H är helt införstådd med att semester betyder tåg (eller möjligtvis flygplan vid sällsynta tillfällen) eftersom vi nästan alltid far norrut vid längre ledigheter. Dessutom så åker Molly Mus och Emil Ekorre tåg på sin semester.
Resan gick fantastiskt bra och vi var inte ens trötta när vi kom fram. Det händer alltid spännande och underhållande saker vilket bidrar till att jag gillar att åka tåg mycket mer än bil.

Dagens roligaste händelse var när vi passerade ett ställe som låg rätt nära Skutskärs pappersbruk. Plötsligt hörde vi en mycket anklagande och indignerad röst som högljutt anmärkte:
- Pappa, du har fisit! Gå på toa!
-Nej, det har jag inte. Vi åker förbi ett pappersbruk, försökte den något pressade fadern förklara.
-Nehe, du har fisit! Jag VET att du har fisit! Du måste gå på toa.
-Nej, det har jag inte. Vi åker förbi ett pappersbruk.
-Nehe!!!!
-Oj, titta en isbjörn, (ett något naivt försök att distrahera den unge sonen)
- Va? En isbjörn? Vard...näe det finns inga isbjörnar i den här skogen.

Mer kunde vi inte höra av konversationen men jag misstänker starkt att pappan mutade sin son på något sätt. Det hördes rätt många fniss bakom tidningar och böcker i kupén i alla fall.

Jaha, då kanske det är dags att återgå till böckernas värld. Jag fick sitta och läsa ganska länge på tåget i min "Livets aviga och räta", den perfekta tågboken eftersom den är så lättläst. Georgia bor med sin tolvåriga dotter Dakota i New York. Hon driver en garnaffär där ett gäng entusiastiska stickerskor träffas varje fredag och har stickklubb. Eller, nja, alla stickar inte lika entusiastiskt kanske men kommer troget ändå. Det är en brokig samlig människor som man får lära känna, även utanför stickklubben.

Bara för ett par dagar sedan upptäckte jag i bokbloggen www.enbokomdagen.blogspot.com att det finns en fortsättning som jag nog kommer att införskaffa vid första bästa tillfälle.