Igår kväll diskuterade jag och mina systrar stress. Ämnet kom upp då jag insett att jag lägger all min energi på jobbet just nu och sedan går jag hem och orkar nästan inte med min familj. Jag retar alltid upp mig på att vi har ett sådant litet opraktiskt kök när jag är stressad, det är som ett rött skynke för mig,
T vet att måttet är rågat när jag slamrar runt vid diskbänken, muttrandes över att jag inte står ut en dag till i detta kök! Jag petar gärna in en liten anklagelse mot honom också som antyder att det är hans fel...
När jag är glad, utvilad och harmonisk så tycker jag fortfarande att det är ett litet opraktiskt kök, men att det är ett pyttigt lyxproblem.
Poängen var i alla fall hur svårt det är att vara rationell och logisk i hetsiga situationer. Man vet precis hur man fungerar men man kan ändå inte hejda sig. Vi har också olika sätt att hantera stressituationer.
Jag har funderat vidare på frågan idag. Vi har varit i parken och lekt hela familjen i den strålande försommarvärmen. Jag fick sitta och läsa "Med lätta bevis", den andra boken om den engelska, kvinnliga detektiven Maisie Dobbs av Jacqueline Winspear. Det är en lättsmält deckare i äkta Agatha Christie-anda. När jag satt där insåg jag plötsligt att jag satt och stressbehandlade mig själv. Folk frågar mig då och då hur sjutton jag hinner läsa så mycket, även när jag är stressad och jag har inte riktigt kunnat svara på det, men nu vet jag! När jag har alldeles för mycket att tänka på eller göra och inte kan varva ner, ja då plöjer jag igenom lättsmälta böcker. Då utnyttjar jag varje liten ledig sekund till att gräva ner mig i min bok och vips så blir livet lättare att leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar