Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

torsdag 29 december 2022

I julens efterdyningar

Så var vi hemma igen. Vi lämnade ett vintervitt och kallt Jämtland och kom hem till ett regnigt och grått Uppsala. Jag hade lätt kunnat stanna kvar ett par veckor till men samtidigt så är det skönt med den egna sängen och kuddarna. Det är något där som gör att madrasserna glider runt och man vaknar nästan varje morgon med en fot eller arm som sitter fastklämd, för att inte tala om kuddarna som nästan alltid försvinner ner under eller mellan madrasserna.

Men annars är det härligt att vara där och jag känner alltid att jag vill flytta hem.

Julhelgen har varit lugn med snöiga promenader, familjehäng, bokläsning och stickning.

Ännu är det oklart hur vi ska fira nyår men jag kommer inte att gråta om det bara blir vi här hemma. På måndag är det dags att pallra sig till jobbet igen så det gäller att passa på att vara ordentligt ledig.

Jag fick inte en enda bok i julklapp vilket var lite tråkigt. Å andra sidan gav jag bort en hel del böcker och det är nästan lika trevligt.

Under helgen har jag lyssnat på mina julkalendrar. Efter "Decemberdåd" blev det "Mysteriet i Frostköping" av Eva Hildén, en barnkalender om Rut och Rakel som ska fira jul hos sin morfar i Frostköping. Morfar älskar julen precis som Rut. Hon åker lite i förväg men när hon kommer fram är inte morfar där. I stället väntar en kvinna vid namn Anna i huset. Hon påstår att morfar åkt iväg för att köpa anitkviteter. Det kanske behöver påpekas att Ruts morfar äger en antikvitetsaffär.

Mysteriet tätnar och Rut känner i hela kroppen att något inte stämmer och att Anna ljuger.

Det var en mysig kalender. Vi har den på biblioteket och därför kändes det rätt att ha läst den för att kunna tipsa.

Mysteriet i Frostköping av Eva Hildén (Bok) 

Innan vi åkte på jullov läste jag "Pur" av Erik Lindman Mata. Det är som en enda lång dikt om författarens flickväns sista tid, hennes död och sorgen efteråt. Nu letar jag i hjärnvindlingarna efter vad man ska kalla den här sortens poesiberättelse men hittar inget bra. Boken var sorglig och gick fort att läsa. Det senaste året har jag ramlat på flera sådana här böcker av någon anledning.

erik-lindman-mata-pur-poesi-tips-2Kritiklabbet on Twitter: "Ytterligare en debutant har inkommit till  redaktionen på #örnenochkråkan, Erik Lindman Mata - utgiven av  #nirstedt/litteratur https://t.co/Ox7FGuK0PT" / Twitter


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar