På liv och död

Min syster nobbade den här boken i sin semesterpackning med motiveringen att det verkade vara en chic lit. Jag kommer nu att förklara varför jag tycker att hon skulle ha tagit den i alla fall. Det handlar om Lou som bor med sina föräldrar, morfar, syster och systerson i ettt trångt litet hus. När hon får sparken från cafét som hon jobbat på i åratal så blir det stor oro i familjen eftersom hennes lön hjälpt familjen att hålla sig flytande. Lou provar på det ena hemska jobbet efter det andra och får till sist jobbet som personlig assistent åt Will som är ryggmärgsskadad efter att ha blivit påkörd av en motorcykel. Lou har inga speciella drömmar utan är nöjd med sitt liv i den lilla hålan, tillsammans med pojkvännen Pat. Innan Will råkade ut för sin olycka var han chef, rik och snygg och avverkade äventyr och snygga tjejer på löpande band. Han kan absolut inte förstå sig på Lous ovilja att ta tag i sitt liv. Lou tycker att Will är bitter, arrogant och översittarmänniska som inte vill ha henne där och inte försöker ta vara på det liv han ändå har. Lou är anställd av Wills mamma och det visar sig snart att det stora uppdraget är att få Will att vilja leva efter ett självmordsförsök.
Jag har läst boken i pauserna i det verkliga livet under helgen vilket har varit ansträngande eftersom jag omväxlande fnissat och gråtit under läsningen (och alla känsloväxlingarna tog på krafterna).
Man kan se boken som ett inlägg i debatten om dödshjälp och huruvida man har rätt att bestämma över sitt eget liv, om man ska ha rätt att ta sitt liv om man är så skadad att livet känns meningslöst. Eller så läser man den som en vacker kärlekshistoria. I mitt överhettade tillstånd som jag just nu befinner mig, mitt i packning, flytt och semester så är en snyftig kärlekshistoria exakt det som behövs men jag konstaterar också att det inte är någon enkel liten fråga som författaren tar upp..