brevskrivandets ädla konst

Lyrisk efter att ha läst "Hungerspelen" så sa jag till min syster, som är lärare för tonåringar och unga vuxna, att det borde vara den perfekta boken att jobba med. Dels är det en spännande fantasy men sedan finns det så många olika vinklar att diskutera utifrån. Som av en händelse skulle hon häromdagen välja en bok att använda i undervisningen och då tog hon den. Jag har inte hunnit prata med henne mer än att jag förstått att det var ett lyckat val! När jag lyckas tipsa någon om en bok och det går hem så blir jag så förskräckligt nöjd.

På lördag ska vi på tioårskalas och jag har inhandlat present idag. Alltså, jag vet att jag har en närmast fanatiskt intresse för brevskrivning. Under min uppväxt och långt upp i vuxen ålder brevväxlade jag med ett antal personer. Jag har sparat varenda brev sedan jag var liten och jag tar fram dem ibland och myser av att läsa dem.  Fortfarande skriver jag ibland  till gamla vänner men det är sällan jag får svar. Oftast ringer de i stället. Det är så sorgligt att brevskrivning nästan har försvunnit. Visst är det praktiskt med sms och mejl, men det har inte alls samma känsla! Och jag kan inte riktigt se framför mig att jag kommer att ta fram gamla mejl om tjugo år och läsa. För att inte tala om all värdefull information om livet under andra tider än ens egen som man kan få när man läser gamla brevromaner. Ibland tar jag fram breven från min farmor, mormor och morfar och det känns som om de pratar med mig. Ingen av dem lever längre men i breven finns de kvar. Eftersom jag inte är den som ger upp i första taget så blev det brevpapper och frimärken i paketet idag. Jag är långt ifrån säker på att födelsdagsbarnet kommer att uppskatta det och använda brevpapperen, men man kan ju hoppas.

Är det bara jag som saknar brevskrivandet???