När insåg du att läsning var din passion och en otroligt viktig del av ditt liv?
Det här var verkligen ingen lätt fråga från Annika, men mycket intressant att fundera på. Jag kan inte minnas när jag inte var en bokslukare. Vad som än har hänt runt omkring mig i livet så har jag alltid haft en bok i bakfickan.
När jag gick på lärarhögskolan skulle vi skriva en uppsats och berätta om de fem viktigaste barn-och ungdomsböckerna i vårt liv. Vissa av mina kurskamrater svettades över uppgiften och några fick inte ens ihop fem böcker. Jag kunde inte välja utan skrev om fem olika genrer i stället. Varken förr eller senare har jag fått så mycket beröm för en uppsats och jag minns hur rolig jag tyckte uppgiften var. Det var nog första gången jag insåg vilken stor del av mitt liv som böckerna är! Jag insåg också vilken lyx det är att få växa upp med böcker överallt. Mina föräldrar öste böcker över oss när vi var små och när jag nu tittar på all litteratur, eftersom allt fortfarande finns kvar så brukar jag tänka på vilken skatt det är. Nu är det nästa generation som läser alla de där böckerna och det gör mig så oerhört glad att intresset har gått i arv till alla barnen.
Jag är glad för att mina föräldrar, trots att de inte läste så mycket själva, förstod och stödde mig i mitt läsintresse. Kan inte föreställa mig ett liv utan böcker.
SvaraRaderaEgentligen reagerar jag nog mest på att människor som går lärarhögskolan inte får ihop fem barn- och ungdomsböcker som betytt mycket för dem...
Underbart att skriva om fem genrer! Jag har också svårt att begränsa mig när jag ska skriva om böcker, det var en elegant lösning. Härligt att höra om ert läsande hem - ett sådant har jag försökt skapa för min dotter också.
SvaraRadera