En helt vanlig måndag...

Det bästa med måndagar är att när de äntligen är över så är det en hel vecka till nästa. Hm, nu har det här, trots allt, varit en ganska bra dag med tanke på att det är just måndag, men ändå...
När jag läst klart "Arseniktornet" så insåg jag att det där med att Malie var en medelmåttig kabaréartist kanske inte stämde riktigt. Hon beskrivs som ett löfte, som en beundrad artist som trollband publiken. Så, som i det verkliga livet så finns det olika sidor av allt.

Jag har nu börjat med novellerna i Alice Munroes "Nära hem". Är själv lite förvånad och inte så lite nöjd över att vara så snabb att läsa nyaste nobelpristagaren. Hon är lättläst och lättillgänglig utan att vara ytlig. Novellerna berör det alldagliga livet på ett sätt som gör en intresserad.
Tyvärr var jag inte snabb nog att anmäla mig till  läsecirkeln som Och dagarna går... bjudit in till. Men, jag tänker ändå läsa boken.

T och H har jobbat hela kvällen med att montera den nya soffan som vi inhandlade igår. Det går som en farsot i släkten. Vi är den tredje familjen som under hösten hamnat i sofftankar. Så kan det gå.

Bra val av kommittén!

Valet av Nobelpristagare känns helt rätt. Visserligen har jag ännu inte läst Alice Munroe, men jag har faktiskt en av hennes böcker på natttygsbordet. Roligt när det är en författare som faktiskt är lite "inne" och som folk känner till.

Jag har hoppat på  Och dagarna går...:.s bokcirkel där det ska läsas Munroe. Det ser jag fram emot, bara jag får tag i boken.

Jag har snart läst klart "Arseniktornet". Precis efter mitt förra inlägg kom jag in på Mogens historia. Hans förflutna var inte alls vad jag trott och det var intressant läsning. Nu handlar det om Amelie, eller Malie. Hon är fortfarande svår att tycka om, även om det är lättare att förstå hennes handlingar när man vet var hon kommer ifrån. Anne B Ragde är verkligen skicklig på att beskriva de olika personerna och deras liv på ett levande och trovärdigt sätt. Fantastisk bok!

I "Arseniktornet" får man följa tre generationer kvinnor, deras liv, tillkortakommanden och strategier för att hitta sin plats i tillvaron. Besvikelsen och saknaden av kärlek i livet påverkar nästa generation och på så sätt förs bitterheten vidare. Vi får lära känna den medelmåttiga cabaretartisten Amelie som drömmer om att bli stjärna i början på 1900-talet. Genom att gå sängvägen hoppas hon på stjärnrollen. Men, hon blir med barn och slutar som hemmafru. Hennes dotter,Ruby,  som fått skulden för allt elände som någonsin inträffat mamman, växer upp med ett hat som styr hennes liv och som i sin tur påverkar relationen med dottern Therese.
Det här är den Anne B Ragde som jag förväntade mig, men inte riktigt hittade i "Nattönskningen". Hon väver ihop de olika levnadsödena på ett sinnrikt sätt och jag kan inte låta bli att tycka synd om personerna, även om Amelie, eller Malie som hon använder som artistnamn, är en svår person att känna sympati med.

Oktobertips

Efter en dag i höstrusk, med familjegympa för mig och H, lunchgäster och hemmapyssel så fick jag plötsligt ett sådant behov av att skriva en liten lista, vilket kan ha att göra med att det väntar en tvätt i maskinen som ska hängas... Hm...så, medan jag väntar på att T ska hänga tvätten så knåpar jag ihop en lista med mina bästa tips för en dag på soffan i oktober

• Jellicoe Road (Melina Marcetta)
• Francesca (Melina Marcetta)
• Rosengädda nästa! (Emma Hamberg)
• Larma, släcka rädda i Rosengädda! (Emma Hamberg)
• Då tänker jag på Sigrid (Elin Olsson)
• Mrs Angels tårtbageri (Gaile Parkins)
• Vi kom över havet (Julie Otsuka)
• Dagarna med farmor (Frédérique Deghelt)
• Zarités frihet (Isabel Allende)
• Arseniktornet (Anne B Ragde)

På jobbet i veckan pratade vi om återhämtning, hur man fyller på batterierna och orkar igenom tuffa tider. Idag har jag verkligen fyllt på. I ett par timmar på eftermiddagen låg jag på sängen, läste med regnet som smattrade mot rutorna som bakgrund. Mycket skönt.
Jag har just börjat läst Anne B. Ragdens "Arseniktornet". Det gick mycket lättare att komma igång med den än hennes "Nattönskningen". Återkommer till handlingen när jag hunnit läsa lite mer.

Uppsala kommun skickar varje år ut presentkort till alla fyraåringar så att de sedan kan gå till ett bibliotek och välja en gratisbok. Jag har följt med syskonbarn när de hämtat böcker tidigare och idag var det H:s tur. Han kom stolt hem med "Bockarna Bruse på badhuset" av Björn Rörvik. Inte för att skryta men han har god smak, sonen min. Den var ju superbra, man förstår varför den är utsedd som årets bästa bilderbok 2012 av Bokjuryn, Fantastiska bilder med detaljer i klass med Sven Nordqvists bilder, fast på ett helt eget sätt. Och vem har inte stött på det taskiga trollet i kön till rutschkanan..?

Bloggjerka

Berätta om en ”bokmiljö” som du har besökt alternativt gärna skulle vilja besöka. Naturligtvis är det även okej att ta upp fiktiva miljöer om du vill det!

Oh, det finns så många bokmiljöer jag skulle vilja besöka. Den här gången ska jag inte välja "Lilla huset på prärien"eller "Anne på Grönkulla", som jag alltid skriver om vid de här tillfällena. Nej, i stället väljer jag England på 1500-talet som Philippa Gregory beskriver så målande i sina historiska romaner.  Eller varför inte de olika världarna som Lyra besöker i "Guldkompassen" av Philip Pullman...
I somras när vi var i Skåne hamnade vi av en slump i Wallanders fotspår. Det känns kul att kunna säga att man gjort den turen, men det är väl kanske inte så upphetsande i övrigt.
Och, jo det är klart att jag skulle kunna tänka mig att besöka Harry Potters värld.

Sist jag skrev var det lördag och nu har det redag gått en vecka! Vad hände?! Förra helgen var riktigt mysig. Vi plockade bort stödhjulen på H:s cykel och precis som jag misstänkte så kunde han cykla utan problem. Grannarna undrade kanske lite vad vi pysslade med när vi svischade förbi för femte gången. H tycker fortfarande att det är lite läskigt att vara själv utom synhåll från huset så jag eller T fick cykla bredvid när vi for runt kvarteret. Redan på andra varvet började den stolta fyraåringen göra cykeltricks, typiskt.Sedan hade vi middag med mina systrar med barn. Den ena familjen sov till och med över, till vår stora lycka.
Igår var jag och systrarna på Stadsteatern och såg Hamlet. En modern variant med ölburkar, rymdvarelser och zombies. Kritiken i tidningen var inte så översvallande men vi tyckte att den var grymt bra.Det känns som att det nog kommer att ta ett par dagar att fundera på olika delar av föreställningen och symboliken.

Till skillnad från många i min omgivning så njuter jag av hösten, den klara luften, regndagarna då man kan lulla runt inne och mysa.Jag märker också att jag plötsligt hinner läsa lite mer än för en månad sedan. Just nu håller jag på med en gammal Nora Roberts; "Solens diamanter". Den är skriven i början av -90-talet och det märks att språket inte är lika drivet och utvecklat som i hennes nyare alster. Stilen är dock sig lik. Det är första delen i en triologi och man anar upplägget på hela serien redan av baksidestexten. Jude är en 29-årig lärare som vantrivs med livet och flyr till sin farmors stuga på Irland. Där får hon nya vänner, börjar samla på sagor och sägner och hittar sig själv. Naturligtvis finns den snygge mannen där, som fascineras av den vackra men osäkra kvinnan. Och, det vore inte Nora Roberts om det inte fanns lite övernaturliga inslag. Lite kul tycker jag att det är att hon beskriver lyckan över att skriva ner historier. Det känns som att man får en glimt av hennes egen skrivarglädje.