Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

tisdag 10 oktober 2023

Tisdag och jag har varit på möte med lärarna där vi planerat läsveckorna som vi ska ha i november. Nu är alla årskurser involverade och jag tror att det kommer att bli jättebra! Ända sedan jag började jobba här så har jag drömt om att få igång hela skolan på ett sådant här projekt. 

Trots en härlig ledig fredag och en skön helg så har jag haft en dipp. Men imorgon sätter jag mig på tåget norrut för några höstdagar i Jämtland. Jag längtar sjukt mycket!

Böcker och stickningar är packade och jag är redo! I helgen snöade det visst där så jag tänker att varma kläder är att satsa på. Annars är det rätt kallt i Uppsala också. I morse drog jag på mig vantarna när jag skulle cykla till bussen. Kaninen börjar äntligen bli klar med sitt pälsbyte! Igår borstade vi magen som verkar vara det sista. Vi förstår att det är rätt kallt på nätterna för han är utsvulten på morgnarna när vi släpper in honom. 

I söndags var vi en sväng till Gränby centrum för att köpa ukulelesträngar. När T skötte den affären så passade jag på att besöka biblioteket längst upp i köpcentret. När de skulle öppna för ett par år sedan så sökte jag faktiskt jobb där men fick inte ens komma på intervju. Men sedan dess har jag tänkt att jag skulle vilja kolla hur det ser ut. Jag tycker om tanken att kunna låna böcker samtidigt som jag shoppar.

Biblioteket var ganska litet men mysigt. Några personer var där , någon satt och läste några spankulerade runt bland hyllorna. Nu var mitt besök mycket snabbt avklarat men jag hann i alla fall rycka åt mig två böcker som jag haft på min läslista ett tag. Den ena började jag läsa samma kväll och råkade läsa ut den igår kväll. Med andra ord ganska snabbläst men framför allt en bok att sjunka in i och drömma bort sig i. 

 
"Huset i det blommande trädet" av Holly Martin är den första boken i serien "Wishing woods". Omslaget ser ut som en karamell, eller en bild från ett enhörningsland. När jag köpte in den till mitt eget bibliotek så tyckte jag i ärlighetens namn att den såg väldigt oseriös ut. Att läsa den var som att dricka en kopp varm choklad med vispgrädde. Jag blev varm och glad rakt igenom. Samtidigt hade karaktärerna erfarenheter som de pratade om och som var allvarliga. Det var ofrivillig barnlöshet, svek av föräldrar och våndan av att inte kunna lita på sin omgivning på grund av svek. Båda huvudpersonerna hade också väldigt dåligt självförtroende på grund av allt de varit med om. Om jag nu ska klanka ner på något så var det att mitt läsflyt ibland kom av sig under de långa allvarliga samtalen om livet som dök upp då och då.
Indigo har varit med om två hårda år som började med en bilolycka där hon förlorade sitt ofödda barn och hennes man som körde bilen lämnade henne snart efter. Hon förlorade sitt jobb, på ett sätt som en följd av olyckan, och hon har mått extremt dåligt. Boken startar två månader efter att hon träffat River, sin drömman, på puben. I panik för att att han inte skulle vilja ha henne så smet hon iväg morgonen efter. Hellre lämna än att bli lämnad helt enkelt. Det hade kunnat vara slutet på romansen om det inte var för att hon just insett att hon är gravid. Indigo tycker att River har rätt att få veta att han ska bli far och kanske kan de utveckla sin relation? Hon söker upp honom beredd på att han antingen blir jätteglad eller jättearg. men det som händer är att han inte känner igen henne alls. Det finns ett par anledningar till att han inte gör det som jag inte ska spoila här men det gör att Indigo kommer av sig. Vad ska hon göra nu?
Jag kan inte riktigt förklara varför jag blev så oerhört förtjust i den här boken. Kanske är det så enkelt som att jag VERKLIGEN behövde en parallell värd att försvinna in i just nu.
Jag har ställt mig i kö på del två på biblioteket och längtar faktiskt efter att få läsa den. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar