Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

söndag 10 maj 2020

Så har också Kristina Lugn dött. På nätet virvlar hennes dikter runt när folk minns henne.
En av dem jag sett flest gånger är den ni får av mig här. Jag hade aldrig läst den förut men jag tycker den är otroligt fin.

Nu sover jag
i en mycket vacker
mycket gammal stad.
Nu sover jag
för första gången
med knäppta händer.
Och någon som inte känner mig
har strukit bort håret
från mitt ansikte.
Nu är jag
ingens lilla flicka längre.
Så nu behöver jag aldrig
känna mig övergiven mer.
När man är död
är man sannerligen död
och skiter i hur ledsen man var
medan man gick omkring här på jorden
och såg dum ut.

 Per Wästberg: Kristina Lugn var det svenska välfärdssamhällets ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar