Solen strålar och när jag och Speedy var ute och luftade oss i trädgården så var det fågelkvitter i alla hörn och buskar. Kan det vara våren som är på väg?
Efter lunch kommer en kompis till H och vi ska gå till någon lekplats för att nyttja vädret. Annat var det i veckan. Jag stod vid busshållplatsen på onsdag morgon i regnglopp och snålblåst. Snön var sörjig och jag hade redan fått blöta fötter. Ingen bra start på dagen. Två bilar svängde av någon outgrundlig anledning in mot bussfickan så att det skvätte snövatten på mig. Väl på bussen så var den knökfull och folk fick stå. Luften var varm och fuktig. Det luktade blöt hund, svett och parfym i en ganska oangenäm blandning. Jag var extremt kinkig när jag kom på jobbet. Men, sedan blev det en bra dag ändå som tur var.

En snöig bok har jag läst. "Snöfall, mirakel och frusna hjärtan" av Claire Sandy är en jul-feelgood-bok. Jag ställde mig i kö på den när julen var i antågande men fick den i förra veckan. Asta flydde sitt hem på Irland som tonåring när hon blivit gravid. Hon kände sig fördömd av familjen och omgivningen. Under de sexton år som gått sedan dess har hon skapat ett självständigt liv för sig och dottern Kitty i London och aldrig återvänt hem.
Så tvingar hennes chef henne att åka hem för att skriva en artikel om en gråtande madonna i den lokala kyrkan. Asta vill verkligen inte men efter påtryckningar åker hon dit för ett kort besök med Kitty.
Väl hemma tas hon emot med öppna armar men också med frågor. Hon träffar den snygge och spännande Jake och den karismatiske prästen Rory. Ett snöoväder ställer till det och dessutom så vägrar madonnan gråta så att Asta kan avslöja hemligheten.


En helt annan bok är "25 gram lycka"  av Massimo Vacchetta. Det handlar om en italiensk veterinär som av en slump måste försöka rädda en stackars liten, sjuk  igelkott. Plötsligt får hans liv en mening och han bestämmer sig för att det ska bli hans livsuppgift, att rädda sjuka igelkottar. Han startar ett igelkottcenter som han döper till La Ninna efter den första lilla igelkottshonan som han räddat. Det är omöjligt att inte bli förtjust i alla de små igelkottarna med olika personligheter och levnadsöden som kommer i hans väg. Men det handlar också om faran i att bli för involverad, att glömma att det är vilda djur och inte husdjur och smärtan i att släppa ut djur i det vilda igen med alla de faror som lurar.