Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag är en bokgalen lärare som just nu sadlar om till bibliotekarie.

söndag 20 mars 2016

feminism på högsta läget!

Min syster stack en bok i handen på mig sist vi sågs. Det är en debut "Gudarna" som är skriven av Elin Cullhed. Jag har mycket att säga om den här boken. Den gör mig väldigt splittrad. Huvudpersonen är Janne (Jane) 16 år, och hennes två kompisar. De bor i Tierp och beskrivningen av orten gör att jag aldrig kommer att vilja åka dit... De har dubbat sig själva till Gudar och vill inte kallas tjejer eftersom det förminskar dem, min tolkning. Budskapet är glasklart och livsviktigt; låt inte resten av världen köra över dig och tukta dig. Var den du är, det är din rättighet! Det köper jag helt och jag anser att den fyller ett hål i dagens bokflod. Men, så är det haken. Författaren har bemödat sig med att hitta ett eget språk, ett som ska komma direkt inifrån en tonårstjejs tankar och känslor. Jag fick nog nästan direkt. Det blir för mycket, klyschigt, och orden blir inte trovärdiga för mig. Jag kan inte sympatisera med Janne för hon blir inte verklig. Alla vuxna i boken känns som klippdockor, de blir inte heller verkliga. Alla vuxna, så gott som, är fiender. Jannes mamma har rymt med en annan karl, Pappan är en förvirrad avdankad lärare som inte har något vettigt att komma med. Lärarna i skolan och rektorn är totalt oförstående och oempatiska. Killarna runt omkring de tre tjejerna är bara ute efter sex och makt. En synpunkt som min syster kom med, och som jag delar, är att det är fel ålder på Janne och hennes kompisar. De känns som om de skulle gå i sjuan eller åttan, men inte gymnasiet.
Puh, får nästan lite ångest över mina egna hårda ord, men boken provocerade mig och fick mig att tänka, vilket är positivt och därför är det så synd att jag ska behöva haka upp mig på alla de där sakerna. Det skulle vara jätteintressant att höra en 16-åring uttala sig om historien. Känns den realistisk eller inte? Är det jag som är så långt ifrån den tonårsvärld som beskrivs att jag inte fattar?
Jag skulle önska att Elin Cullhed skrev en bok till på samma tema, men med ett större djup i karaktärerna och lite mer realistiskt. För, som jag skrev i inledningen, det här är en av de viktigare temana en bok kan handla om i vårt samhälle.
Om ni läser den kan ni väl skriva en kommentar? Jag är grymt nyfiken på vad andra tycker om den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar