Utmaningar!

Under november har vi satt igång en läsutmaning med våra fyror. Det är samma som förra årets fyranlärare körde. Eleverna ska tävla mot sina lärare och föräldrar i att läsa så många sidor som möjligt. Barnen har kommit igång rejält. Och vissa föräldrar har meddelat på utvecklingssamtalen att de också är igång. Jag läser allt vad jag hinner och har lånat ut i alla fall en bok till en kollega för att det ska bli lite utmaning för de tioåriga slukarna. Passande nog köpte jag en massa nya böcker, de flesta från årets Bokjurylista, före lovet och de har kommit nu. Det är en massa bokprat i korridorerna och jag går omkring och känner mig lycklig! Allra bäst är det med den där eleven som jag har skrivit om förut, som HATAR att läsa, för det är det tråkigaste i hela världen! Den eleven kunde helt enkelt inte motstå tävlingsmomentet och har nu läst två och en halv "Dagbok för alla mina fans"-böcker (av Jeff Kinney), men tittade under lugg på mig idag, med pillemarisk min och förklarade att
-den sista november, när läsutmaningen är slut, ja, då tänker jag börja hata böcker igen. Så det så!
I det läget kände jag att jag kunde bjuda på det.

Förra veckan var jag tre dagar i Borås. Det regnade som vanligt. En kollega hävdar att Borås är känt för att vara den regnigaste platsen i Sverige och jag är inte förvånad. Jag tror inte att jag varit där utan att det har regnat lite i alla fall. Vi redovisade vår rapport som handlade om högskolestudenter och deras informationssökning. Det visade sig vara ett mycket intressant område att jobba med  och jag har nästan börjat tänka att det skulle vara något för slutuppsatsen så småningom.
Gruppen högskolestudenter är gigantisk och det finns alla typer av människor inom gruppen. Det är ju allt från nittonåringar som kommer direkt från gymnasiet, som jag själv en gång i tiden, till drygt sextioåriga personer med massor av arbetslivserfarenhet. Men, att man är erfaren och har studerat tidigare i livet behöver inte innebära att man vet hur man söker information på effektivaste sättet.
Det intressanta är också att lärare och bibliotekarierna på högskolebiblioteken förväntar sig att studenterna är högst kompetenta informationssökare. Ja, ni förstår ju att det blir ett glapp där mellan förväntningar och verklighet.
I måndags var jag på studiebesök på stadsbiblioteket och då pratade jag och de två bibliotekarierna om det där  och då sa de att i högskolebibliotekariernas uppdrag ingår det inte att hjälpa studenterna för mycket. Man ska snarare hjälpa dem att klara sig själva. Jag tycker det här är superintressant och funderar mycket på det. För vem ska lära ut informationssökning då? Skolan naturligtvis, men jag skulle påstå att ganska många lärare är ganska dåliga på informationssökning själva. Dessutom handlar det om tid och teknisk utrustning, som vanligt i skolan. Mycket att fundera på och en av frågorna jag ställer mig är hur jag ska kunna ge mina elever de bästa redskapen utifrån mina förutsättningar på jobbet. Ibland känns det som att jag ska frälsa världen och lösa alla problem och det kan kännas lite övermäktigt emellanåt. Då måste jag ta ett djupt andetag och påminna mig om att vi är många i läraryrket som måste hjälpas åt och att jag kanske får nöja mig med att diskutera med de andra och att de ska haka i mina funderingar och göra dem till sina egna.