Bara för ett halvår sedan kände jag mig lite bekymrad över att H inte ville lyssna på kapitelböcker och i synnerhet inte om det fattades bilder. Det där fina i tanken att få egna inre bilder gick verkligen inte hem. Men, skam den som ger sig. Vi har tränat med böcker som befinner sig någonstans i gränslandet mellan bilder- och kapitelböcker. H har fått lyssna på "Gustava och Tex går till kungen" av Martin Widmark  och "Klas Klättermus" av Torbjörn Egnér. och liknande böcker där det vimlar av roliga bilder trots att det är kapitel. Nu tror jag egentligen kanske inte att det är det som gjort det utan snarare några nya synapser i femåringens hjärna som kopplats ihop, men det känns ändå härligt att vi nu oväntat och överraskande kan läsa böcker som kan ha fem sidor utan en enda bild utan att H tappar intresset. Grejen när man har ett enda barn är att man har alldeles för mycket tid att oroa sig för att man inte ska göra rätt..Nu har vi läst de två första böckerna om vikingapojken Hicke, som är son till vikingahövdingen och som inte är stark blodtörstig eller grym. Att han är snäll, klok och smart och eftertänksam räknas absolut inte, snarare är det en belastning.  Det är sjukt roliga böcker, ibland nästan roligare för den vuxne som läser eftersom skämten virvlar förbi H, men det är också spännande och mycket att diskutera. De två första böckerna heter

Nu satsar vi på att få tag i del tre...