En bok som legat i min att läsa-hög på nattygsbordet i ett antal år är "Ru" av Kim Thùy. Den är liten och ganska tunn men jag har inte kommit till skott med att läsa den på grund av att även om den har ett lätt yttre så är innehållet desto tyngre och jag måste vara i rätt mentalt och stabilt tillstånd för att orka med den typen av litteratur.

Men nu var det dags och jag slog slag i saken! Den visade sig vara skriven på ett väldigt osentimentalt och pragmatiskt sätt vilket medförde att det gick bra att läsa, trots att den egentligen var exakt så tung och hemsk som jag misstänkt.

Vi får följa huvudpersonen, en 10-årig flicka som tillsammans med sin familj måste fly från Vietnam på 70-talet som båtflykting och hamnar i Kanada. De genomlever fruktansvärda saker på vägen och livet är inte speciellt lätt när de kommer fram. Men känslan jag fick genom boken var att man tar sig igenom det man behöver. Man överlever!

Författaren kom själv med sin familj som båtflykting från Vietnam till Kanada 1978 som tioåring. Hon har klarat sig bra genom livet och genom bokens handling får jag känslan av att det är kombinationen av överlevnadsinstinkt och turen att träffa rätt människor längs vägen som är förklaringen. Men man får också känslan av att hon känner en viss skuld inför det faktum att hon klarade sig och har lyckats bygga upp ett bra liv till skillnad från alla vietnamesiska människor som inte lyckades.

Jag är mycket glad för att jag har läst den, äntligen, och det är en sådan där bok som jag kommer att tänka på ett bra tag.

Ru