Nu har jag min T här och vi sitter hemma hos pappa vid varsin dator och jobbar. Jag har suttit och filat på min skolbibliotekarieplan, som jag trodde var färdig men plötsligt har rektorerna vaknat och kommit med önskemål på texten. 

Igår var det fettisdag och pappa bjöd på kams och semla. Det var ett förskräckligt uffande och puffande hos oss alla efteråt. Jisses vad man blev mätt!

Ute är det bara -12.7 grader just nu så jag funderar på om det kanske blir en lunchpromenad över sjön fram och tillbaka. Vi får se.

Vårt barn har det härligt i Sälen  även om det verkar vara lite kallt i skidbackarna. 

Jag har läst den andra boken av Pip Williams som utspelar sig i Oxford.

"Bokbindaren i Oxford" utspelar sig under första världskriget och i samma värld som den första boken "De förlorade ordens bok".

Här handlar det om Peggy och hennes tvillingsyster Maud. De jobbar på kvinnoavdelningen på Oxfords bokbinderi och har gjort så sedan de var tolv år (tror jag). Deras mamma är död och Peggy har ansvaret för Maud som är speciell, min egen diagnos på henne är autism. De bor på en liten båt som översvämmas av böcker. Peggy drömmer om att studera. Universitet ligger alldeles bredvid bokbinderiet och litteraturen de binder tillhör det. Men föreståndarinnans ständiga mantra till Peggy är att

-du ska binda böckerna inte läsa dem!!!

Kriget kommer, de flesta män far iväg och i stället kommer det flyktingar. Kvinnorna får möjlighet att hoppa in och jobba i de traditionellt manliga yrkena och Peggy och hennes kamrater ser plötsligt chansen till ett nytt liv.

Den förra bokens huvudperson Esme dök upp på ett litet hörn och plötsligt längtade jag efter henne och hennes historia också. Den var alldeles speciell. Men jag tycker precis lika mycket om Peggy och Maud! Man vill verkligen att det ska gå bra för dem.