Det är onsdag och jag pustar ut efter ytterligare en hektisk dag. Har varit på huvudbiblioteket idag och yrat runt. Är trött nu vilket nog beror på att påsklovet närmar sig sakta men säkert och hela min kropp har börjat förbereda sig. På måndag sätter vi oss på tåget norrut. Jisses vad det ska bli härligt! I år är det mycket sen påsk och påskpimpelarrangörerna har redan meddelat att det inte blir någon pimpeltävling på sjön i år på påskdagen eftersom isen redan nu är tveksam. 

Mig veterligt har det hänt en gång förut under senare år och då blev det fiskdamm och andra trevliga aktiviteter på land. Vi missade det mesta eftersom vi skulle till tåget tillbaka till Uppsala precis den dagen.

Efter månaders väntan på biblioteket så har jag äntligen fått läsa den nya biografin om Natanael och Elsa Beskow. 

 

"Elsa och Natanael Beskow En kärlekshistoria" av Annika Persson var exakt så bra som jag hade hoppats. Innan jag började läsa var jag lite nervös för att den inte skulle nå upp till mina förväntningar men det gjorde den, med råge!

Aldrig hade jag kunnat föreställa mig vilka spännande och intressanta människor de var. Jag visste ytterst lite om Elsa, mest att hon skrev och illustrerade sina böcker. och om Natanael visste jag om möjligt ännu mindre. Det visade sig att båda två var framsynta och kloka människor som brann för att göra världen bättre under hela sina liv. De levde i ett för tiden ganska modernt äktenskap där det var självklart att Elsa skulle få ägna sig åt sitt jobb och hon hade lika mycket att säga till om som sin man. I dagens ögon var det kanske inte riktigt lika modernt men man får ändå betänka att de levde för hundra år sedan. 

Ska du läsa en enda biografi i år så är min rekommendation den här.

Den var också snabbläst.

"Familjereceptet" av Veronica Henry är nog den enda av henne som jag inte hade läst tidigare och det beror på att jag helt enkelt hade missat den. Hennes böcker är aningens luriga eftersom de ser ungefär likadana ut allihopa så man kan inbilla sig att man läst.

Den här var jättebra. Jag gillar ju alla hennes böcker. Laura är gift med Dom, bor i släktens hus i Bath och har två döttrar. När den yngsta dottern Willow ska flytta för att plugga så är Laura i upplösningstillstånd. Hur ska hon överleva det? Men hon tänker ändå att hon måste vända det och göra något nytt med sitt liv. Och nog blir det ett nytt liv minsann! Men inte alls som hon föreställt sig.

Jag tänker inte avslöja vad som händer men inte är det kul.

Lauras mamma dog när Laura var bara fyra år och hon har växt upp med sin mormor Jilly. Jilly lever fortfarande och är en klippa i familjen. Parallellt med nutidshistorien får vi följa med Jilly under andra världskriget. Hon upplever också både fruktansvärda och underbara saker som färgar hela hennes liv.

Mycket bra bok. Jag hoppas att Veronica Henry tänker komma med fler böcker snart...