Kan det vara våren som är här?

 Påsken blev precis så härlig som jag hoppats på. Vi firade femtonåringen som verkade nöjd med sin födelsedag och uppvaktning.

Vi hade rätt så kallt men soligt i tre av sex dagar i alla fall. Skaren var fantastisk! Man kunde gå vart som helst både i skogen och på sjön.

När vi kom hem sent på fredagskväll så snöade det och var inte så förskräckligt roligt väder. 

Nu är vardagen igång igen och jag har kommit över jobbångesten, vi var något sänkta i familjen vid tanken på att trava iväg till våra vardagssysslor igen men som vanligt så går det ju bra när man väl är igång.

Idag har jag haft en BVC-grupp, den första sedan pandemin. Jag var lite nervös innan eftersom jag kände mig ringrostig men det gick bra och var superkul. Det är svårt att inte bli på bra humör när man får hänga med ett gäng bäbisar.

Igår kändes det plötsligt som vår. Solen sken, det var varmt och eleverna på skolan sprang omkring med bara armar. Det har varit lika fint idag och min son som varit ute i skogen och orienterat med skolan beklagade sig över hur sjuukt varmt det var. Aldrig är det riktigt bra.

Eftersom det var länge sedan jag bloggade sist så har jag hunnit läsa rätt så mycket.

 

"Den italienska flickan" är den senaste i raden av böcker av Lucinda Riley. I förordet får man veta att det är ett gammalt manus som författaren grävde fram 2014 när förlaget frågade om hon inte hade något de kunde ge ut. Lucinda Riley hittade detta, skrev om det och det gavs ut. Nu, tio år senare, hakar det svenska förlaget på och ger ut den i översättning.

Tyvärr så tycker jag att den inte är riktigt lika bra som hennes andra. 

Rosanna växer upp i en fattig italiensk familj. Hennes storasyster är den vackra flickan som föräldrarna är stolta över medan Rosanna och hennes bror mest får stå tillbaka. 

Rosanna har dock en fantastisk röst och med broderns hjälp går hon i flera år, i smyg, hos en sånglärare.

Hon får chansen att studera vidare, trots allt, och framtiden verkar mycket lovande. Men Rosanna har varit kär i operasångaren Roberto Rossino, son till familjens vänner, sedan hon var elva år. 

Roberto har fina sidor, men är också en diva på många sätt, egoistisk och självupptagen och Rosanna offrar en hel del för sin kärlek.

Nja, som sagt, inte Lucnda Rileys bästa bok...