Sista dagen innan jullov och arbetsmoralen sviktar å det grövsta.

Jag och kollegorna har suttit och pratat mest hela förmiddagen. Men det visade sig inte vara så dumt för vips kom vi på ett projekt inför nästa år. Prattid borde vara inlagd i arbetsuppgifterna för det är då geniknölarna jobbar och idéerna kommer. 

Nu räknar jag ner för imorgon blir det tågresa till Uppsala. Tyvärr har T fått flunsan och ligger nerbäddad men jag hoppas att han kryar på sig tills jag kommer.

H har haft julavslutning idag och var ute och åt lunch med klasskompisarna. Han var mycket nöjd när jag pratade med honom.

Jag har läst den fjärde delen i ungdomsfantasyserien "Arvspelen" av Jennifer Lynnes Barnes. Eller om det är så att det är en spin off?  Den här verkar heta "Bröderna Hawthorne"?  Efter den tredje delen var jag övertygad om att serien var avslutad men tji fick jag! Och efter att ha läst färdigt den fjärde boken; "Det finns inget mer Hawthorne än att vinna", så har jag på känn att en femte del är att vänta.

När jag läser den här serien så kan jag inte fatta hur författaren har tänkt ut hela historien. Det finns så många spår, så många detaljer som jag aldrig kunnat föreställa mig. Man skulle vilja öppna en liten lucka i hennes hjärna och ser hur cellerna jobbar.

I den här boken är det inte Avery som är huvudpersonen utan bröderna Hawthorne. Först tänkte jag att njae, jag var färdig med serien. Men en bit in var jag naturligtvis fast. Jag misstänker att det här inte är böcker för ovana tonåringar som ger upp när intrigen blir komplicerad. Jag har köpt in hela serien till mitt skolbibliotek och tänker att det krävs rätt läsare, som klar svårighetsnivån, som gillar mysterier, action och tonårskärlek för att det ska gå hem. Men för rätt läsare blir den perfekt och då kommer hen inte att vilja sluta läsa.

 Bilresan gick bra igår. Min kollega körde lugnt och säkert.

Det är fortfarande plusgrader och jag oroar mig för att all snö ska tina bort. Hoppas att vädret vänder snart.

Jag har läst en riktig julfeelgood, igen. Tyckte den var bra men kanske att slutet var lite tamt. Varför det kändes så vet jag inte för det var ett lyckligt slut.

Jenny Oliver har skrivit boken som heter "En vinter i Paris". Rachel hatar julen sedan hennes mamma dog. Pappan vägrar prata om mamman och bearbeta sorgen. Mamman hade byns lilla bageri och Rachel växte upp där och hjälpte till. 

Nu visar det sig att mormor Julie, vännen Jackie och de andra i den lilla engelska byn har gått bakom ryggen på Rachel och anmält henne till en baktävling i Paris vid jul. De har ordnat en liten lägenhet där hon kan bo under tävlingsveckan.

Trots att hon verkligen inte vill så åker Rachel. Det är inte bara julen hon bojkottat utan hon har också gett upp bakningen eftersom det påminner så mycket om mamman.

Väl på plats får hon upp kämpaglöden och bestämmer sig för hon vill vinna trots allt! Domaren är Henri, stjärnbagaren som gjort fel val i livet och nu gömmer sig, bakar och är arg och bitter. Henri har en bror, Philippe, som dyker upp lite här och var där Rachel är. Han är snygg, har snälla ögon och doftar gott...

 Oturligt nog ska jag och en kollega ut och köra bil idag, ganska långt. Och det är total ishalka. Jag var helt svettig efter att ha trippat till jobbet. Nåja, vi ska ta det väldigt, väldigt lugnt.

Så här i sista stund på året så slog det mig att jag har en utmaning som jag med all säkerhet inte kommer att ro i hamn. Tanken var att jag skulle läsa en författare på varje bokstav i alfabetet. Utmaningen var med mig ungefär till sommarsemestern, sedan glömde jag bort den. Eller snarare, struntade i den.

Nu har jag i alla fall tagit mig i kragen och läst en bok som ska passa in, nämligen "Nåd" av Linn Ullman. Jag tycker om Linn Ullmans böcker och har läst flera genom åren. Men det är inga solskenshistorier så man måste vara stabil och robust när man tar sig an dem. Den här är inget undantag även om den var lättläst. Johan Sletten är 69 år och har fått sin dödsdom. Livet blev nog inte riktigt som han tänkt sig även om han är lycklig med sin fru Mai. Sonen har han inte pratat med på åtta år. Jobbet som journalist tog ett abrubt slut, på ett mindre bra sätt och han blev pensionär.

När han fått sin dom så minns han sin pappa som dog på ett förnedrande sätt och det är Johans värsta mardröm att förlora kontrollen och dö på samma sätt. Därför ber han sin fru hjälpa honom att dö om det det krävs. Men samtidigt vill han leva och finnas kvar. Ja, det är en bok om livet, kärlek, döden och vad som styr livet i olika riktningar.

 I helgen har jag åkt skidor!

Inga långa turer förvisso, bara fram och tillbaka över sjön både lördag och söndag men det var väldigt härligt. Skidåkning är en av mina favoritsporter. Det är som att andningen, tankarna och själen stabiliseras i en avslappnad takt, i samma som man åker. Nu var det lite nervöst för jag visste inte vad mitt dramatiska artrosknä skulle tycka om saken men det gick överraskande bra. Tydligen så belastas inte knät så farligt när man glider i snön och om man inte får hybris och gör ett lappkast eller så, vilket var väldigt nära eftersom jag kan få oförberedda slängar av hybris ibland, så är det ju endast framåtrörelser för den lilla knäskålen.

En vurpa blev det, på plan mark och det berodde på den där hybrisen, fick för mig att jag skulle spurta och snubblade på mina egna pjäxor. Fick ett ögonblicks panik men ramlade mjukt utan större skador och lyckades, efter ett par minuters uffande och puffande, ta mig upp igen.

Räven hade minsann undersökt och korsat mitt skidspår också, tre gånger. Två av gångerna hade den dessutom kissat lite mitt på spåret, aningen demonstrativt kan jag tycka. 

Äntligen är jag färdig med feelgood-serien om "Begravningsbyrån Tranan"  av Ewa Klingberg. Den sjätte och sista boken "Härlig är framtiden" knyter ihop säcken så att säga. Inga dramatiska kriser. Nu får Sandra och de andra klara sig på egen hand och det verkar enligt epilogen gå ganska bra.

Månadens dikt december 2025

 Den största förnedringen sker varje jul,

exakt mellan lunchen och Kalle

när tidigare vänner och några kusiner 

slår en årlig signal för att önska honom god jul.

I bakgrunden hör Sam ljudet av liv:

stressade mammor letar en vante,

tonåringar muttrar,

en skällande hund.

Sam vet att när de lagt på

kommer ringaren berätta för alla

att det är viktigt att vara snäll mot den som ingenting har.

Linnea Swedenmark

Ur

-Den hemliga diktektiven-

 Så är det fredag och efter jobbet ska jag försöka gräva fram bilen som stått orörd i nästan två veckor. Min far konstaterade, aningens skadeglatt kändes det som, igår att det nog snöat minst fem decimeter sedan jag använde den sist. Jojo...

Jag har packat mina skidpjäxor i helgens packning och jag tror att det är bra skidsnö. Förra helgen hade pappa försökt åka men tydligen var det lite klabb då. Eftersom simhallen är tillfälligt stängd så har det mest blivit soffhäng i veckan och inte direkt någon motion så det skulle vara härligt med en skidtur.

I veckan har jag varit på Island, bott på ett charmigt litet hotell (enligt bokens baksidestext) och hängt med Lucy, Alex och islänningarna Helga, Freya, Gunnar och de andra. Jag pratar förstås om boken "Det lilla hotellet under norrskenet" av Julie Caplan. Egentligen har jag bara ett klagomål. VARFÖR måste den svenska titeln innehålla "det lilla..."? Det är som ett skämt.

I övrigt är jag mycket nöjd med boken. Lucy har fått sparken från sitt jobb på ett tjusigt hotell i London efter en pinsam incident. Självförtroendet är i botten och hon får inget nytt jobb. Men till sist får hon chansen att åka till Island och jobba i två månader på ett hotell som sedan ska byta ägare. 

På hotellet jobbar också skotten Alex. Han är där inkognito på uppdrag av sin chef som planerar att köpa hotellet och vill veta hur personalen och verksamheten fungerar. Lucy och Alex dras naturligtvis till varandra men det blir jobbigt eftersom båda har hemligheter.

Jag har ju en faiblesse för isländska böcker och den här gjorde mig som sagt var inte besviken. Men det jag gillar mest med isländska böcker är stilen som författarna har och den finns inte här vilket inte är så konstigt eftersom författaren är engelsk så vitt jag förstått.

Julböcker

 Som alltid i december så gosar jag ner mig i olika julkalendrar och andra böcker med jultema. Än så länge lyssnar jag på två kalendrar,

"Julstorm" av Leffe Grimwalker är mycket långt ifrån min vanliga genre. Jag valde den för att få veta vad det är för typ av böcker som Grimwalker skriver eftersom han har gett ut många böcker. Först trodde jag inte att jag skulle klara 24 delar. Efter första dagens avsnitt var det redan flera personer döda och man förstår att människorna som bjudits in till hotellet Frostvillan Hotell och Spa är sammanknutna på något mystiskt sätt. De flesta verkar vara hårdkokta typer som inte tvekar att sticka kniven i en fiende. 

Någonstans i mitten av avsnitt tre blev allt så overkligt att jag utan att jag riktigt förstod hur, började uppskatta hela historien nästan som en humorbok och nu kommer jag att lyssna klart. Det ska bli riktigt intressant att se om det finns någon överlevande efter julafton.

Jag inser också att det är en serie och att jag missat otroligt mycket bakgrundsinformation från tidigare delar och därför inte hänger med i alla svängar. Men eftersom det här uppenbarligen inte är en seriös historia överhuvudtaget så gör det inget. Förmodligen kommer jag att glömma det mesta av handlingen väldigt snabbt efter att jag lyssnat klart.

Min andra kalenderbok är "Jul i Villa Vildros" av Mia Söderberg och även där verkar jag ha missat att det finns en tidigare del. Denna kalender är en klassisk svensk feelgood så här känner jag mig fullständigt hemma med genren. 

Jag har bara hunnit lyssna på ett avsnitt än så länge så jag vet inte alls vart berättelsen är på väg...Men huvudpersonen Parisa har tydligen varit med om ett trauma i sitt polisjobb (kanske får man veta hur det gick till i den första boken?) och har sagt upp sig för att i stället bli privatdetektiv. Hennes kompis har gett henne i uppdrag att spionera på hennes man eftersom hon misstänker att han är otrogen. Första avsnittet avslutades med att mannen konfronterade henne och undrade varför hon följde efter honom och mer vet jag inte...

Dagens sista bok med jultema är "Gammaldags jul" av Harald Wiberg, uppläst för övrigt av Per Oscarsson vilket ger en extra dimension till boken.

Det handlar helt enkelt om en gårds jultraditioner på en gård i början av 1900-talet. Ljudboken är endast 37 minuter, som en liten julkaramell.

 Efter ett par dagars halka och blask så har vi haft ett rejält snöfall idag vilket gjorde att min stackars kropp fick det lite stabilare när jag tog mig från jobbet.

Vi ska göra en favorit i repris! Förra året var vi ju kaninvakter i december åt våra grannar och imorgon är det dags igen! I år har de tydligen bara fem kaniner, förra året var det typ tolv stycken. Jag får inte träffa dem förrän den 20 december när jag kommer till Uppsala så jag är lite avundsjuk just nu. 

Jag tror att jag kanske lurat förkylningen. Efter att ha legat i soffan hela kvällen igår och sovit som en klubbad björn i ide i natt så är jag lite piggare idag. Det som plågar mig idag är huvudvärk, men det har ändå gått ganska bra att jobba. Har suttit hela dagen och försökt göra en lektionsplanering om källkritik. I januari ska jag träffa en femma vilket ska bli superkul, men det har varit lite trögt med idéerna. Men det kommer väl vad det lider. Än så länge är det gott om tid.

Det var länge sedan jag redogjorde för mina ljudböcker. så här kommer de.

"Välkomna till vårt äktenskap" av Julia Dufvenius och Christopher Wollter dök upp hela tiden i Storytels nyhetsflöde och till sist blev jag nyfiken. Julia Dufvenius har läst in alla böcker i "Isfolket-serien" av Margit Sandemo, en serie jag lade två år på så Julias röst känns som en gammal bekant. 

Boken handlar om parets liv tillsammans och Christopher Wollters sexmissbruk som höll på att förstöra allt. Det är en väldigt ärlig bok och man får höra bådas historia parallellt. Man kan tro (vilket jag gjorde först) att det ska vara en ganska snaskig historia men det är det inte. Budskapet är snarare att sexet hos en sexmissbrukare inte alls handlar om sex utan om makt, ångest, självbild...

"En skandal i Böhmen" av Arthur Conan Doyle är en äkta Sherlock Holmes-historia. En lagom lång novell på 54 minuter (som ljudbok hos Storytel)

"Playa del Grödeby" av Therese Fredriksson är en sådan där halvtramsig svensk feelgood med ett budskap.

Mona och Palle har just blivit pensionärer och har liite olika idéer om hur framtiden ska spenderas. Mona vill helst åka till Grekland på semester men när resan ställs in av resebyrån så hamnar de på Grödeby camping, i husvagn. Deras liv tillsammans ställs på sin spets och trots att de älskar varandra så är det kanske inte självklart att de ska fortsätta som de gjort?

 Nu verkar det som att ketchupeffekten slagit till hos AdLibris och jag har fått hur många böcker som helst till mitt skolbibliotek. I två dagar har jag stått och inlevererat så till den milda grad att igår när jag blundade så såg jag inleveransrutan på datorn framför mig.

Vädret är milt, blött och extremt halkigt. Det var med fara för hälsa och liv att ta sig till jobbet i morse. Jag skulle ha simmat ikväll men tydligen är simhallen stängd på grund av reparation. Det verkar ha kommit plötsligt vilket får mig att undra om det blivit något akut? Egentligen är jag ganska glad för det eftersom jag misstänker att jag fått sonens förkylning. Känner mig extremt risig så det får bli en soffkväll i stället med min jultröjestickning. Igår kväll tog jag av för ärmar och nu är det bara att sticka runt runt tills det blir dags för resår. Den är superkul att sticka och kommer att bli så fin!

                                                        Vällingbytröjan. Fotot taget från Eddnas hemsida

Göran Greider är en mycket viktig person för mig! Om han skriver eller säger något så tror jag på det, åtminstone till nittionio procent. Det är han och Johan Ehrenberg som är mina husgudar skulle jag säga. En av anledningarna till att jag gillar Göran så mycket, bortsett från att han säger saker som jag verkligen håller med om, är att han ibland också kan tvivla. Allt är inte svart eller vitt och för mig tyder det på en klokhet och ödmjukhet, att reflektera, lyssna på andra och att ibland till och med ändra sig.

Nu har jag läst en liten behändig pocket av honom som heter "Stugland". I den reflekterar han över Sveriges relation till det svenska med utgångspunkt i våra röda stugor med vita knutar som symboliserar Sverige till så stor grad.

Han berättar också bakgrunden till stugorna, vars historia inte är så speciellt gammal egentligen. Han filosoferar över stugor i andra länder och vad man egentligen kan kalla en stuga? Vad betecknar begreppet egentligen?

Boken innehåller förstås också kommentarer om det politiska landskapet, svenskarna och historien. En bok jag rekommenderar varmt!

Serien Dream Harbor av Laurie Gilmore

 Dream Harbor 

*    Kafé Pumpkin Spice

*    Bokhandeln Cinnamon Bum

*    Julgransodlingen Christmas Tree

*    Pannkakshuset Strawberry Patch

 Alltså, jag skulle aldrig ha jinxat och skrutit om det fantastiska vintervädret här... Igår satte det igång att regna och jag halkade hem i en kombination av vatten och is. I natt har det förstås frusit på så att jag i morse fick trippa till jobbet. INTE kul! Tack och lov är det fortfarande vitt och jag hoppas att allt har återgått till ordningen tills på söndag när jag kommer tillbaka från Uppsala.

När jag ändå var i farten så klämde jag ytterligare en bok i serien om Dream Harbor, "Bokhandeln  Cinnamon Bun". Här hade vi en huvudkaraktär i min smak. Hazel ska snart fylla 30 och får en liten ålderskris. Hon inser att hon jobbat i hela sitt liv på den lokala bokhandeln, vilket hon förvisso trivs väldigt bra med, helst inte utsätter sig för obehag och okontrollerade händelser och att hennes kärleksrelationer varit rätt trista. En ledig dag ägnar hon helst åt till att läsa en bra bok.

När det oförklarligt dyker upp böcker med hundöron och uppmanande meddelanden i feelgoodböckerna i bokhandeln så känner hon att det är hennes chans att ha lite roligt innan hon fyller år. Till hjälp tar hon den rödhårige (en väldigt viktig detalj tydligen som nämns orimligt ofta i boken) otroligt snygge fiskaren Noah. Noah är väldigt förtjust i Hazel och kommer in och köper minst en bok i veckan bara för att få träffa henne. Tillsammans får de en överraskande härlig sommar. Men till hösten är det över! Eller?

 Just nu är jag på väg rakt in i julträsket med buller och bång! Det var som att något hände i söndags; adventsljusstaken åkte upp i sovrumsfönstret, jag stickar på en jultröja och jag har just läst en julfeelgood. Utanför fönstret är det fortfarande mörkt men snön och folks adventsbelysningar lyser upp omvärlden.

Jag vill kanske egentligen bara ligga under en filt och läsa mysiga böcker men man får ju ändå trava till jobbet vare sig man har lust eller inte.

"Julgransodlingen Christmas Tree" av Laurie Gilmore tar oss återigen till den lilla amerikanska orten Dream Harbor.

Kiras tvillingsyster Chloe träffade en man och flyttade till Danmark. I ett anfall av akut behov av att komma ifrån sin övriga familj så långt bort som möjligt och visa att hon klarar sig själv har Kira köpt en förfallen gård med julgransodling i Dream Harbor. Efter tre månader ångrar hon sig gruvligt. Av någon oklar anledning stöter hon bort ortens medlemmar ända tills hon inser att hon aldrig kommer att sälja några julgranar om hon inte bjuder in folk. 

En av de hon inte bjuder in men som dyker upp ändå är Bennet, och hans tre hundar, som är ute och promenerar. Bennet har väldigt svårt att inte hjälpa damer i nöd och är det något Kira är så är det i nöd. Sedan tycker Bennet förstås att hon är gudomligt snygg och hon tycker samma om honom, fast båda döljer sina känslor.

Ja, ni fattar plotten...

Serien om Dream Harbor är mycket mycket mysig och perfekt när man bara vill släppa verkligheten och gå in i en annan värld.